Efter en svårslagen kräftgång blir det då äntligen en vinst igen. Bunkeflo från Malmö slås tillbaka med 3-1 och det slitna liket BK Häcken sprattlar till och kommer mödosamt upp på knäna.
Matchrapporterna skvallrar annars om att matchen utvecklades som de brukar göra. Häcken spelar bra till bländande anfallsspel den första halvleken för att sedan sjunka tillbaka (jmf. t.ex. Sylvia-matchen och senast mot KR Reykjavik i UEFA Cup-kvalet). Skillnaden den här gången är att det blir utdelning och det rejält. Halvtidsledning med 0-2 (Paulinho och Henriksson) och en Dioh-urladdning direkt i andra till 0-3 verkar ha varit en riktig pärla som man själv gärna skulle ha sett med egna ögon (att jämföras med Kurre Hamrin, underförstått hans 3-1-mål mot Tyskland under VM 58, måste ju vara bland de bättre omdömena man kan få).
Häcken faller sedan tillbaka och lyckas den här gången hålla undan. Enligt Sonny så är detta en medveten bevakning av den komfortabla ledning laget har och den här gången väljer jag att tro på honom.
Bunkeflo får dock in en reducering i den 57:e minuten och har också ett skott i målramen i den 76:e så helt enkelt kan det dock inte ha varit.
Mest glädjande, förutom vinsten och de 3 poängen, är att Häcken sätter mer än hälften (58% eller 7 av 12) av sina skott på mål, Paulinho är tillbaka och får näta samt att försvaret verkar ha fungerat hyfsat stabilt trots avsaknaden av Teddy. Hoppas dock han snart är på fötterna igen och att RMM, som fick gå ut efter en smäll i ansiktet redan i 10:e minuten, inte är allvarligt skadad. Bra för Häcken är också att Bunkeflos mittback Darko Marasovic drog på sig två gula och därmed ett rött och alltså inte finns med i nästa möte lagen emellan som infaller redan på lördag, då serien vänder.
Så här enkelt är det alltså att bli på gott humör och få tillbaka tron på mänskligheten igen. En seger över ett lag som man innan säsongen totalsågat och som man nu i 15:e omgången endast ligger före i tabellen med hjälp av bättre målskillnad. Snacka om att världskartan har ritats om, iallafall den del som beskriver Hisingen.
Men låt oss nu hoppas på en höst där bitarna faller på plats och där resultaten fortsättningsvis speglar matchbilden, vilket inte varit fallet alla gånger hittills under säsongen. Vågar jag säga det? Kanske, kanske kan det...nä, jag låter bli.
PS/ÖIS fick dessutom stryk vilket inte direkt sänker humöret!/DS
Inlägg
1 kommentar:
Alltjämt spelar de andra lagen oss (nästan) i händerna. Klarar vi skivan den här säsongen är det inget annat än Guds försyn och det gamla mantrat "Hockey är islam!" kan behöva revideras. Men idag har det faktiskt varit lite lättare att andas.
Skicka en kommentar