Täten mobiliserar

Något har hänt inne i den Häckenska skutan, uppenbarligen. Utanpå såg den bra länge ut som ett redigt vrak, redo att sjunka ned i Göta Älvs grågröna vågor och sälla sig till murkna vikingaskepp och spritsmugglarekor i de dyiga bottensedimenten. Men just nu får vi lotshjälp från alla håll och kanter samtidigt som besättningen på HMS Hisingen tycks ha vaknat till, nyktrat till och börjat förtjäna sin kosing.

Tätklungan håller på att formera sig, och alla femti öre vill ha och följa med på tåget. Orcgrytet mötte Assyriska borta, och det är ju fysiskt, kosmologiskt, andligt, etiskt och juridiskt omöjligt att hålla på lokalkonkurrenterna – likafullt var deras knappa vinst i vår favör. Det som Assyriskas fans mumlat om hela tiden håller på att gå i uppfyllelse, vi tar dem på slutet! Och det vet man ju att alla Häckeniter håller sina och alla sina anhörigas tummar för att slippa kvalet. Mer fotboll blir det ju, men våndan är alltför stor. Då är det ju extra passande att vinna sina egna matcher, och det fortsätter Häcken göra. Bunkeflo hade inte massvis att sätta emot ett Häcken i medvind. Därtill: Daniel Larssons genom tiderna snabbaste målreplik (jag hann knappt uppfatta baklängesmålet, än mindre börja reta mig på det) placerade oss på samma målskillnad som ÖIS.

Det är galet att vi inte ligger mer än på kvalplats, men där hamnade vi denna omgång i alla fall. Och nu passar vi alla på att käckt lyfta på kepsen och buga och bocka och tacka Åtvidaberg som smakfullt steg åt sidan och bara lyckades kryssa mot ett tryffelbökande Landskrona och förvisso ha samma poäng som oss, men 16 poäng sämre målskillnad. Nu är vi på rätt sida strecket igen, och i princip finns det bara ett håll att röra sig i tabellen nu. Upp, upp och iväg!

Brommapojkarna har slagit käkarna i byxbenen på tätklungan och är påfallande lika pitbulls, men deras förlust mot Väsby var oväntad och välkommen, för nu kunde vi äntligen skaka dem av oss om bara så lite. Härunder återfinns Klubb 35, inte mindre än fem lag med 35 poäng (Mjällby, Väsby, Ängelholm, Falkenberg och Lilla Vicke Vire (Landskrona)). Av dem är Mjällby en match kort och ligger (trots denna omgångs förlust mot Ängelholm) potentiellt före Brommapojkarna faktiskt (Upphämtningsmatchen mot Degerförs spelas 8 oktober, tabellen lär fortsätta glappa en stund till alltså). Under Klubb 35 kommer de förtappade, om vilka man inte gärna pratar. Låt oss bara konstatera Qvidings fjärde förlust i rad. Hårt!

Mjällby är teoretiskt i våra bakhasor. BP (möter Sirius) och kan komma ikapp men inte förbi oss om vi loosar nästa match. Åtvid är våra närmsta tabellgrannar och de vill vi inte gärna släppa upp igen. Nu möter de just Assyriska av alla lag, så östgötarna kan väl få vinna denna matchen då, för då lämnar vi till och med kvalplatsen bakom oss. Förutsatt att VI vinner givetvis (det förutsätter vi väl alltid?). Och VI möter förstås Orcgrytet! Det är bra jädra trångt här uppe på fyrtornets tak och nu är det bannemig dags att börja knuffas och sätta krokben och välta ner de andra för den långa trappan. Sedan är ljuset vårt!