De kallar det en vändning

Men – seriöst gott folk – hur kan ett kryss mot Väsby United kallas en vändning? Tabellen har börjat glappa betänkligt och det blir besvärligt att hålla reda på vilka lag som smyger omkring och lurar på vilka. Allt man kan vara säker på är att Hisingens stolta inte vinner i den takt som man skulle önska.

Inte massor gick vår väg denna tjugoförsta omgången heller. Bland höjdpunkterna måste nämnas Assyriskas osannolikt nog ännu djupare svacka än vår. Om man pratar kräftgång om Häcken är det nog på sin plats att kalla Assyriskas dito för molluskålning, eller blåstångshas. Icke desto mindre stannar de kvar i toppen än så länge, dock bara någon förlust till ner till oss andra här under kvalstrecket. Brommagossarna blåser i tutan och ångar på genom att lustmörda Qviding och placerar sig i slagläge direkt under strecket. Men Åtvidaberg släpper inte taget, skändar Degerfors och ockuperar ståndaktigt kvalplatsen.

Samtidigt som tätgruppen nästan unisont drar ifrån oss kommer några eftersläntrare och börjar nosa oss där vi verkligen inte vill veta av dem. Ängelholm brottar ned Enköping på hemmaplan och börjar till och med de få häng på oss. Landskrona får definitivt häng på oss när de nedgör Jönköping.

Inför Väsby-Häcken var det bara att konstatera att alla lag utom Assyriska redan tuffat iväg, och de befinner sig så långt bort att det nästan inte spelar någon roll. Allt som återstod var alltså att spela boll med god min och försöka blunda för den bistra sanningen. Dock fanns en liten möjlighet att gå förbi Falkenberg vid egen vinst och om de förlorade borta mot Bunkeflo. Om man inte kan hurra över stora ting som världsfred eller liv i yttre rymden, kanske man får hålla till godo med dylikt smågodis.

Men nehej, det blev 0-0 i bägge matcherna, ett sketet poäng till alla lag och alltså ett (1) poäng vunnet på Assyriska som omgångsresultat. Isch! Och dagen efter stod omgångens sista batalj mellan Öis och Mjällby, med andra ord Pest mot Kolera, en match man på något sätt hoppades skulle resultera i minuspoäng åt bägge lagen. Så blev inte fallet, det blev näsfraktur för Halvbäck och tre poäng till för medias nya kelgrisar. Lite otippat slant Mjällby ned under oss på målskillnad, men priset var givetvis alldeles, alldeles för högt. Vi ligger nu 11 (elva!) poäng efter toppen. Med den här takten kommer vi ligga 24 poäng efter ÖIS när superettan avgörs den 25 oktober. Då blir det inte gravöl, då blir det svanhopp från Älsvborgsbron!

Härnäst möter vi Sirius. Hoppsan! Med tre vinster i rad mot Falconberg, Landskrona och just Assyriska är det vår vanliga oröta att få möta småpotatisen när de just snavat in i delirium och råkar spela som om de var på väg att vinna allsvenskan redan! Vinst är och förblir ett måste, om inte annat för att kunna nå den där förbannade men ack så eftertraktade kvalplatsen som tycks förbli Häckens stadigt återkommande öde.