Jag brukar inte hetsa upp mig vad gäller domarmisstag. Förutom när de inträffar förstås. Då är det fem sekunder av apstadie! Domarmissen häromsistens där en herr Johannesson med linjeapendix ignorerade en så solklar straff att det inte kan ha berott på att de inte såg den var dock av sådan vikt att den hängt sig kvar och irriterat likt en tagg från en kaktusfrukt...ni vet...man tänker inte på den hela tiden men vid beröring känner man att den finns där.
Det blev definitivt inte bättre av den straff som Helsingborg tilldömdes igår mot Blåvitt. En ytterst, ytterst tveksamt dömd straff där armen hölls in till kroppen och inte, likt på malmöspelaren, hängde och slängde rakt ut. Lika självklart som det var att domaren skulle ha friat igår, lika självklart var det att Häcken skulle fått straff i lördags. Nu blev bedömningarna helt motsatta. Horribelt!!! Om HIF fick EN straff för det "regelbrottet" skulle Häcken haft TRE straffar i lördags!
Att assisterande inte bara kan, utan ska, gå in och hjälpa domaren fick också sitt bevis i lördags då en av Elfsborgs straffar utdömdes efter att assisterande påkallat uppmärksamhet.
Det blev alltså en rejäl dos straffar i första omgången...men ingen till Häcken. Den mer konspiratoriskt lagda skulle kanske dra slutsatser men jag avstår...men den lilla sketna kaktusfruktstaggen sitter där den sitter.
Kände ett behov...har tillfredsställt det nu...lägger det hela bakom mig...kanske...tror det blivit inflammerat...fan också...
Inlägg
1 kommentar:
Åh den som bara hade fem sekunder av apstadie. Jag har varit i amöbiestadiet och vänt, börjar närma mig däggdjursstadiet först nu.
Skicka en kommentar