Fjärde omgången artade sig till en besk soppa där den enade domarkåren tycktes ha tröttnat på att inte få vara huvudperson på plan. I lönndom verkar de ha facebookat ihop en ond komplott att genom konstiga domslut och fladdriga toleransnivåer rubba på främst de mindre lagens spel. Jag pratar givetvis inte minst om GAIS-derbyt där Stålhammar fick utlopp för hela sitt vaktmästarmakt-register. Men även Stockholmsderbyt, där BP drabbades av utvisning, AIK-frispark mot sig och avgörande mål – på övertid. Eller för Gefle, där storknallen Elfsborg tilläts avgöra på uddamål – på övertid. Från Göteborgsderbyt hör man om en billig straff för IFK mot ÖIS, från Stockholm hör man att domaren försökt förstöra för Hammarby, men att han nog bara kunde med att döma bort ETT mål. Anar vi ett mönster snart?Icke desto mindre är det tvära kast i tabellen. Malmö ojar sig upp i ensam och knapp majestät genom likamatch mot Trelleborg. Det är också Malmös första inte-vinst i år. Helsingborg åker också på sin förstanolla, genom stordäng av Örebro (men förblir i tätgruppen). Därmed har INGA lag vunnit alla sina matcher längre, och det känns tryggt! AIK och Elfsborg biter sig fast i tätklungan, med domarhjälp som sagt.
Brommaguttarna halkar i nedslänt och stirrar ned i avgrunden där alla verkar ha sex poäng: Göteborg (efter derbyslakt mot ÖIS), Trelleborg, laget vi inte nämner vid namn och Örebro. En del lag gör smärre tabellhopp, andra dyker utan att fallskärmen verkar vilja veckla ut sig, men så blir det ju när tabellen är ung och tre poäng är många poäng. Det är väl detta faktum man får krama som en tröstande snuttefilt när man vaknar om natten skrikande. Vi får försöka se förbi alla gula kort och utvisningar och bortdömda hands och straffar som inte borde blivit, och inse att ska Häcken vinna måste de göra det själva.
Slutligen ÖIS. De har nu passerat gränsen för vad som är anständigt för ett förlorande lag. Det är farligt nära sympati och medlidande nu, vilket känns helt absurt i ett historiskt perspektiv. Och ändå ligger de bara tre poäng, en sketen seger, bakom oss. Ugh!
Brommaguttarna halkar i nedslänt och stirrar ned i avgrunden där alla verkar ha sex poäng: Göteborg (efter derbyslakt mot ÖIS), Trelleborg, laget vi inte nämner vid namn och Örebro. En del lag gör smärre tabellhopp, andra dyker utan att fallskärmen verkar vilja veckla ut sig, men så blir det ju när tabellen är ung och tre poäng är många poäng. Det är väl detta faktum man får krama som en tröstande snuttefilt när man vaknar om natten skrikande. Vi får försöka se förbi alla gula kort och utvisningar och bortdömda hands och straffar som inte borde blivit, och inse att ska Häcken vinna måste de göra det själva.
Slutligen ÖIS. De har nu passerat gränsen för vad som är anständigt för ett förlorande lag. Det är farligt nära sympati och medlidande nu, vilket känns helt absurt i ett historiskt perspektiv. Och ändå ligger de bara tre poäng, en sketen seger, bakom oss. Ugh!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar