BK Häcken-Landskrona BOIS

Det här blir ett känslosamt inför-inlägg. Det är dags för en av säsongens fetaste revanscher. Bortamötet med BoIS (årets andra bortamatch) kan så här i efterhand ses som tidpunkten för när den lyckade säsongsinledningen förbyttes mot misär.

Vi hade som bekant segrar i de två inledande matcherna (Öster borta och Falkenberg hemma) med oss när gulsvart ställde upp på Landskrona IP den 26 april. Förväntningarna var högt ställda och säsongsinledningen sågs som ett bevis för Häckens enkla resa tillbaka till Allsvenskan. Landskrona gjorde snyggt 1-0 redan i tredje minuten men Häcken gav inte slaget förlorat utan istället kunde Jonas placera in kvitteringen efter en tursam studs på en BoIS-back på ett skott från Ari. Ordningen var återställd och Häcken hade tagit över matchen. Sedan inträffar det som för mig blivit symbolen för vårsäsongen 2007. Jag lånar formulering från Landskronas eget matchreferat:

"Strax efter målet hände något märkligt. Jörgen Pettersson hamnade i gruff med Ze Antonio och det hela slutade med att Jörgen fick en varning medan Häckenspelaren fick lämna planen."

Så kortfattad kan man vara när man beskriver årets domartavla. När ett motståndarlag beskriver en sådan händelse med ord som ovan förstår man att det där, det var då ingen utvisning det. Vad sades i Häckens matchreferat då? Jodå, helt andra tongångar:

"I och med kvitteringen och vårt spelövertag kändes det som vi hade övertaget igen. Det skulle domare Åke Andreasson se till ändra på, med eftertryck. Jörgen Pettersson kopplar omvänt livtag på Ze Antonio och håller fast. Inte ett moment, inte två utan tre moment för länge. Ze Antonio försöker alla tre gångerna skaka sig loss från skåningens koppling. I det sista momentet tappar båda spelarna balansen och Ze Anonio viftar till med armen. Pettersson träffas av vinddraget, resultatet av denna händelse? Ett gul kort till Pettersson och ett rött till Ze Antonio. Förutom orden befängt och bisarrt ekar en boktitel i mitt huvud; förnuft och känsla. Andreassons totala avsaknad av dessa egenskaper i den här situationen fick såväl expertkommentatorer som åskådare att häpna, gnugga sig i ögonen och nypa sig i armen samtidigt."

Carlander har talat och hans ord rimmar betydligt bättre med verkligheten. Naturligtvis kan inte en enskild händelse få sådana proportioner som de jag här beskriver. Men adderar man det vinstmål som Jörgen Pettersson gör i 89:e minuten, samme man som rimligen inte borde ha befunnit sig på banan, så blir konspirationen för den känslomässigt styrde fotbollssupportern komplett. Vilken fruktansvärt bitter förlust!!! Its all coming back to me now...Man tror man har gått vidare men i själva verket har man bara lagt förlusterna i en låda. Sin egen Pandoras box. På den ska man sällan glänta. Dessutom, med facit i hand, så känns den betydligt mer jobbig nu än direkt efteråt när man trodde att BoIS var ett av topplagen i vardande och att vi kanske kunde ta med oss mycket positivt från matchen då vi spelat en hel halvlek med en man mindre och ändå stått för spelet och därmed till och med gå stärkta ur bataljen och att vi om inte annat fått en tidig och nyttig läxa som lärde oss att det inte bara var att ställa ut skorna. Nä just det. Tjena. Ställa ut skorna var ordet, sa Bull.

Så, mina vänner, ni förstår nu varför matchen imorgon är viktig ur så många aspekter. Vi måste vinna för att haka på serietäten. Vi måste hitta spelet och höja vår lägstanivå...och vi måste spöa skiten ur Landskrona BoIS för...för...min själsro.