BK Häcken – IFK Norrköping 3-1 (2-0)

Efter en stark insats lyckas Häcken trycka till Norrköping till slut och det blev den där härliga fighten som jag hoppades på. Säsonger som denna får man ta till vara ljuspunkterna och det här var verkligen en sådan.

Gulsvart inledde dock ganska tveksamt och även om de hade en hel del boll stod det klart tämligen omgående att IFK Norrköping är ett bra lag med fina kvaliteter. Speciellt Santos på topp var ett orosmoment liksom Eirik Dybendal till höger på tremannamittfältet.

När det började kännas som om Häcken skulle få en jobbig kväll åkte vi dessutom på en dubbelvarning på brassarna Ze Antonio och Paulinho. Ze åkte i något moment tidigare på en riktigt ful kapning som däremot inte resulterade i kort för norrköpingsspelaren och det var möjligen för protest mot denna Paulinho varnades. Jag kan dock inte portugisiska vilket domare Patrik Berglund tydligen kunde. Kort sagt, det började kännas obekvämt på träbänken på mer än ett sätt. Norrköping har en bra period med ett par skott mot och på mål. Ovanpå allt annat går Ze och tar sig åt ena låret efter de häftiga närkamperna och blir utburen på bår efter dryga kvarten och ersatt av en snabbuppvärmd Jesper Ljung. Nu kändes det som om man varit med förut och visste vartåt det lutade. Men ack så fel man hade.

I minut 21 får Häcken en frispark en bra bit från mål som Paulinho tar. Han får på ett bra men inte otagbart skott som den tidigare under säsongen så fenomenale pekingmålvakten Nuredin Bakiu borde ha full koll på. Bollen blir dock till en tvål när han ska greppa den och den slinker in uppe i hans högra kryss. Möjligen ställde den lågt stående solen till det för honom. 1-0 till Häcken och förlösande är bara förnamnet.

Som bekant kan ett mål betyda ganska mycket och nu tar Häcken över spelet igen och har ett visst grepp om händelserna. Försvaret är en aning rörigt ibland när mittfältet är nere och hjälper till men på det hela taget så är tillställningen nu mer angenäm att se på. Än bättre blir det i 32:a minuten. Det börjar med ett uppspel på Paulinho som blir hårt åtgången strax utanför Pekings straffområde. Domaren vinkar avvärjande och bollen hamnar hos Dioh som trängd mellan mittbackarna ändå kommer igenom. En norrköpingsspelare springer dessutom över sin egen målvakt och i tumultet kan Dioh snyggt runda alltsammans och lägga in tvåan i tom bur.

Resten av halvleken spelas av utan att det är riktigt nära en reducering för gästerna. Teddy åker på en varning mot slutet som, i mitt tycke, känns ganska hård. Tre varningar på en halvlek till ett Häcken som på torsdag spelar UEFA Cup-kval via fair play-biljett. Nåväl, dags för andra halvlek.

Temperaturen sjönk ordentligt när solen försvann och det kändes plötsligt som oktober. Norrköping trycker på bra genom ett antal hörnor i upptakten på andra och det börjar osa hett. Hedén gör en bra brytning i 51:a minuten när en IFK:are är på väg igenom. I 53:e får Dioh ett friläge från halva plan efter en trasslig situation vid mittlinjen. Han tar det lite väl kallt och hinns upp av duktige Rönneklev som kan rensa till hörna.

Norrköping fortsätter pressa och i minut 65 får de en billig frispark till vänster utanför straffområdet från Krickan sett. Patrik Svensson klappar till bollen som i en vid båge rinner igenom och utan att någon i det tätt packade straffområdet är på den glider den in vid Krickans högra stolpe. Tungt och med tanke på vad man som Häckensupporter har i ryggsäcken vid det här laget så blev man nu ordentligt orolig.

Det hela reder dock ut sig sex minuter senare. Efter en mycket misstänkt straffsituation som domaren väljer att fria får Henriksson bollen och kan slå in 3-1-målet och nu är saken biff. Liksom efter 1-0 målet får Häcken tillbaka initiativet och även om Norrköping försöker så blir det inte särskilt farligt. Det är främst gästernas hörnor som skapar farliga lägen men häckenförsvaret klarar ut situationerna som uppkommer.

Häcken får alltså sin revansch mot Norrköping efter deras sena kvitteringsmål senast lagen möttes. Att Norrköping hade några tunga skador förtar inte Häckens seger som bärgades efter en väl genomförd match och som bör ge laget ett stärkt självförtroende inför den viktiga fortsättningen av serien där vi nu har något som kan kallas häng igen.

Vad gäller spelarkritik så vill jag främst framhålla Johan Lind. Vilken fantastisk match han gör. Han är i det närmaste felfri matchen igenom. Jonas Henriksson var ganska osynlig inledningsvis men allteftersom matchen rullade på så växte han till sitt vanliga jag igen och fick alltså kröna kvällens insats med ett mål. Dioh och Paulinho var också mycket bra där framme och båda uppvisar bitvis en otrolig teknik och kreativitet och båda fick dessutom göra mål. Försvaret skötte sig hyggligt och det märktes inte i någon högre utsträckning att Daniel Forsell inte var med. Tvärtom har Hedén bevisat sin kompetens som mittback de senaste matcherna. Krickan gör en bra comeback i förstauppställningen och vi har nu två bra målvakter.

Frågetecken kvarstår kring innermittfältet. Stabiliteten infinner sig inte riktigt och med tanke på den form våra anfallsess är i skulle man önska att fler bollar levererades med precision längs med marken och i djupet. Ikväll gick speluppbyggnaden längs kanterna eller genom långbollar från backlinjen. Det fungerade ikväll men inför framtida drabbningar hade man önskat att Ze Antonio växte ut till den mittfältsdominant man hoppas att han är. Jesper hade en svår kväll där han visserligen stod för några bra brytningar men där passningsspelet inte fungerade alls. En hel del farliga spelvändningar för Norrköpings del startade med bolltapp på mitten. Mambo-Mumba sliter både framåt och bakåt men lyckas inte heller han till fullo med offensiven. Nu ska sägas att innermittfältet var en aning överbefolkat med tanke på att Norrköping spelade 4-3-3 och att det i sin tur medförde att det var en aning lättare att sig runt på kanterna.

Publiksiffran denna afton var 1222 och om jag inte har helt fel så är det den näst bästa i år med två personer. Något har dock hänt med publiken på Rambergsvallen. Vi blir inte fler men stämningen är bättre vilket känns hoppfullt.

Till slut kan man konstatera att mitt förhandstips gick in. 3-1 till Häcken och hoppet lever. Förbi Bunkeflo i tabellen och 3 poäng upp till Ljungskile på den så hett eftertraktade tredjeplatsen. Nu har vi den viktiga kvalmatchen mot Dunfermline Athletics på torsdag innan serien fortsätter med Sirius på Studenternas IP i Uppsala den 6 september.

Tycker inte att det framgår ordentligt i texten ovan så jag vill lägga till följande: otroligt, fantastiskt, fenomenalt jäkla bra jobbat Häcken!!!!