Nytt försök

Känner ett behov av att återvända till gårdagens match efter en natts sömn. Gårdagens inlägg var en smula bittert och inte riktigt i linje med vad jag brukar vilja prestera. Oklädsamt, helt enkelt.

Gefle gjorde sitt jobb, det gör dom nästan alltid. Man "spelar efter sina resurser" som man brukar säga och i övriga samhället hade man hyllat en verksamhet som lyckas hålla sig kvar bland den yttersta eliten år efter år trots knappa förutsättningar. Vad ska dom göra? För fotbollens skull lägga ner sin verksamhet?

Låter ganska likt den osublimerade kritik vi själva brukar få försvara oss mot. "Varför lägger ni inte ner verksamheten när ingen ändå vill titta på era matcher? Ni förstör för de etablerade göteborgslagen!".

Då säger vi att "det är ju tur att det är på planen det avgörs, att det är de sportsliga som räknas när man summerar tabellen!". Same same för Gefle. Så klart. Naturligtvis. Man borde kanske imponeras mer än ge uttryck för hur tråkigt de spelar.

Men hur som helst, kul blir det inte och när Häcken inte har nycklarna i ordning på knippan blir det inte spännande heller. En slumpartad chans för Ranegie och en taskigt exekverad nick i fantastisk läge av Henriksson. That was that that. Inte godkänt.

Något som skulle kunna upplevas som en stor paradox när det kommer till Häcken är det spel man nu arbetat hårt på att utveckla de senaste säsongerna och som fortfarande behöver en del arbete men som i sina bästa stunder visar vilken enorm potential det har när det fungerar. Ekvationen kortpassningsspel+teknik+planorientering+effektivt positionsspel = Rambergsvallens underlag går helt enkelt inte ihop.

Nu är kanske underlaget än sämre än vad man hade befarat men vi ska trots allt spela 15 matcher där i år. Hälften av alla matcher faktiskt, dvs 45 poäng ska fördelas mellan lagen som beträder denna åker.

Hur ska spelare kunna hålla reda på inte bara var motståndarna befinner sig vid bollmottagningen utan dessutom ha rekat sina medspelare när man har fullt upp men att kontrollera en vilt studsande boll. Vi har inte gjort det lätt för oss.

Positivt då? Det finns trots en del som man som hängiven kan ta med sig även från gårdagens match. Man försöker vårda bollen, därav det enorma bollinnehavsövertaget (61-39), vilket igår innebär mycket sidpassningar i backlinje och nedre mittfält, men jag tycker mig skönja tålamod snarare än handlingsförlamning i det spelet nu. Att man sedan börjar slå långt i andra halvlek är en naturlig reaktion på insikten att det spel man egentligen vill såga itu geflemuren med inte fungerar. En sund reaktion. Tyvärr saknade Ranegie tajming i sitt nickskarvande igår men var också hårt bevakad av en medveten backuppsättning. Ingen lätt uppgift.

Peter gör tre offensiva byten istället för att slå vakt om en poäng. Man uppträder mer som en frustrerad storfavorit än en bottenstridskämpande underdog som ser risken för att tappa en poäng snarare än chansen att vinna tre. Det är bra. Häcken måste skaffa sig rutin, erfarenhet och lustkänsla i och av att betraktas och blir betraktade som favoriter. Numera är inte Rambergsvallens osexiga apeal motsåndarens största fiende utan det gulsvarta lag som står på andra sidan.

Tom Söderberg var tillbaka och trots bitvis tydlig matchoträning och avsaknad av tajming så var det skönt att se honom. Inget ont om Emil men håller Tom så kommer han att ta över mittbacksplatsen. Man of the match igår enligt de experter som förstår sig på sånt trams. Är ganska trött på all konstruerad subjektiv metainformation utan värde som håller tugget igång mellan matcherna (men självinsikt Bzzz! Du med all din statistik och egenskapade med-facit-i-hand-monologer...). En annan historia dock.

Nåväl, arbetarnas helgdag är inte heligare än att arbetarlaget Häcken tänker jobba på den genom att ta sig an HIF borta. Jag ska inte med på den resan. Helsingborg snubblar vidare med uddamålsvinster och tursamma sista-minuten-mål men samtidigt är man fullpoängare efter fyra omgångar. Inget spel som imponerar. Kan vara våran tur på Olympia.