lördag 30 april 2011
QPR tillbaka i PL
Förövrigt är Bzzz överlycklig över att Queens Park Rangers är tillbaka i högsta ligan. Oj vad PL fick hög status på den här bloggen plötsligt!!!
Fotbollslåtar
Fotbollslåtar är ett kapitel som aldrig avhandlats här på Bzzz'n'Ali:son förut. Allt som oftast är de faktiskt inte mycket att hänga i julgranen. Texterna är bedrövliga och verkar anpassade efter den grottmongonivå som fotbollssupportrar anses befinna sig på.
Melodierna har varit klämmiga och "ta-i-från-tårna"-gubbiga. Det aktuella lagets spelare har tagits in som kör med pinsamma resultat som följd. Låtarna som tagits fram till mästerskapen får som regel nackhåren att resa sig. Lik förbannat står man ändå och sjunger med på läktaren. "In med bollen i mål..." eftersom det slår ann nån fånig sträng som finns därinne. De senare åren har det ändå skett någonting. Låtarna har ändrat karaktär, tempot har dragits ner och på många håll kan en dragning åt folkmusik skönjas.
Vi tänkte anordna en liten omröstning om bästa fotbollslåt här på Bzzz'n'Ali:son. Ingen löjlig internetpoll, utan röstning och diskussion får ske via kommentarsfältet. Eftersom det finns en miljon fotbollslåtar av varierande kvalité får ni hålla till godo med det axplock vi lägger fram här. Vi har koncentrerat oss på svenska klubblåtar eftersom vi vet att getingar är open minded och objektivt kan bedöma även andra lags företräden utan att tappa fotfästet. Alla är inte officiella och de har olika många år på nacken. Lägg till egna bidrag i din kommentar om du vill. Alla bidrag är länkade till Youtube. Så då så, rösta fritt men om ni skulle upptäcka att bidrag 4 halkar efter är det inget fel i att taktikrösta:
Bidrag 1: Gator röda och blå (HIF)
Bidrag 2: Vi älskar Malmö FF (MFF)
Bidrag 3: Snart skiner Poseidon (IFK)
Bidrag 4: Den viktiga skillnaden (Häcken)
Bidrag 5: Å vi e AIK (AIK)
Bidrag 6: Idag är det GAIS (GAIS)
Bidrag 7: För hjältarna i blåa ränder (DIF)
Bidrag 8: Här är vi (HBK)
Bidrag 9: Just idag är jag stark (Hammarby)
Till sist, lite utom tävlan, kommer AIK:s geniala blåsning av Hammarby och Djurgårn:
Bidrag 10: Tillsammans kan vi (HIF featuring DIF)
Melodierna har varit klämmiga och "ta-i-från-tårna"-gubbiga. Det aktuella lagets spelare har tagits in som kör med pinsamma resultat som följd. Låtarna som tagits fram till mästerskapen får som regel nackhåren att resa sig. Lik förbannat står man ändå och sjunger med på läktaren. "In med bollen i mål..." eftersom det slår ann nån fånig sträng som finns därinne. De senare åren har det ändå skett någonting. Låtarna har ändrat karaktär, tempot har dragits ner och på många håll kan en dragning åt folkmusik skönjas.
Vi tänkte anordna en liten omröstning om bästa fotbollslåt här på Bzzz'n'Ali:son. Ingen löjlig internetpoll, utan röstning och diskussion får ske via kommentarsfältet. Eftersom det finns en miljon fotbollslåtar av varierande kvalité får ni hålla till godo med det axplock vi lägger fram här. Vi har koncentrerat oss på svenska klubblåtar eftersom vi vet att getingar är open minded och objektivt kan bedöma även andra lags företräden utan att tappa fotfästet. Alla är inte officiella och de har olika många år på nacken. Lägg till egna bidrag i din kommentar om du vill. Alla bidrag är länkade till Youtube. Så då så, rösta fritt men om ni skulle upptäcka att bidrag 4 halkar efter är det inget fel i att taktikrösta:
Bidrag 1: Gator röda och blå (HIF)
Bidrag 2: Vi älskar Malmö FF (MFF)
Bidrag 3: Snart skiner Poseidon (IFK)
Bidrag 4: Den viktiga skillnaden (Häcken)
Bidrag 5: Å vi e AIK (AIK)
Bidrag 6: Idag är det GAIS (GAIS)
Bidrag 7: För hjältarna i blåa ränder (DIF)
Bidrag 8: Här är vi (HBK)
Bidrag 9: Just idag är jag stark (Hammarby)
Till sist, lite utom tävlan, kommer AIK:s geniala blåsning av Hammarby och Djurgårn:
Bidrag 10: Tillsammans kan vi (HIF featuring DIF)
måndag 25 april 2011
Nytt försök
Känner ett behov av att återvända till gårdagens match efter en natts sömn. Gårdagens inlägg var en smula bittert och inte riktigt i linje med vad jag brukar vilja prestera. Oklädsamt, helt enkelt.
Gefle gjorde sitt jobb, det gör dom nästan alltid. Man "spelar efter sina resurser" som man brukar säga och i övriga samhället hade man hyllat en verksamhet som lyckas hålla sig kvar bland den yttersta eliten år efter år trots knappa förutsättningar. Vad ska dom göra? För fotbollens skull lägga ner sin verksamhet?
Låter ganska likt den osublimerade kritik vi själva brukar få försvara oss mot. "Varför lägger ni inte ner verksamheten när ingen ändå vill titta på era matcher? Ni förstör för de etablerade göteborgslagen!".
Då säger vi att "det är ju tur att det är på planen det avgörs, att det är de sportsliga som räknas när man summerar tabellen!". Same same för Gefle. Så klart. Naturligtvis. Man borde kanske imponeras mer än ge uttryck för hur tråkigt de spelar.
Men hur som helst, kul blir det inte och när Häcken inte har nycklarna i ordning på knippan blir det inte spännande heller. En slumpartad chans för Ranegie och en taskigt exekverad nick i fantastisk läge av Henriksson. That was that that. Inte godkänt.
Något som skulle kunna upplevas som en stor paradox när det kommer till Häcken är det spel man nu arbetat hårt på att utveckla de senaste säsongerna och som fortfarande behöver en del arbete men som i sina bästa stunder visar vilken enorm potential det har när det fungerar. Ekvationen kortpassningsspel+teknik+planorientering+effektivt positionsspel = Rambergsvallens underlag går helt enkelt inte ihop.
Nu är kanske underlaget än sämre än vad man hade befarat men vi ska trots allt spela 15 matcher där i år. Hälften av alla matcher faktiskt, dvs 45 poäng ska fördelas mellan lagen som beträder denna åker.
Hur ska spelare kunna hålla reda på inte bara var motståndarna befinner sig vid bollmottagningen utan dessutom ha rekat sina medspelare när man har fullt upp men att kontrollera en vilt studsande boll. Vi har inte gjort det lätt för oss.
Positivt då? Det finns trots en del som man som hängiven kan ta med sig även från gårdagens match. Man försöker vårda bollen, därav det enorma bollinnehavsövertaget (61-39), vilket igår innebär mycket sidpassningar i backlinje och nedre mittfält, men jag tycker mig skönja tålamod snarare än handlingsförlamning i det spelet nu. Att man sedan börjar slå långt i andra halvlek är en naturlig reaktion på insikten att det spel man egentligen vill såga itu geflemuren med inte fungerar. En sund reaktion. Tyvärr saknade Ranegie tajming i sitt nickskarvande igår men var också hårt bevakad av en medveten backuppsättning. Ingen lätt uppgift.
Peter gör tre offensiva byten istället för att slå vakt om en poäng. Man uppträder mer som en frustrerad storfavorit än en bottenstridskämpande underdog som ser risken för att tappa en poäng snarare än chansen att vinna tre. Det är bra. Häcken måste skaffa sig rutin, erfarenhet och lustkänsla i och av att betraktas och blir betraktade som favoriter. Numera är inte Rambergsvallens osexiga apeal motsåndarens största fiende utan det gulsvarta lag som står på andra sidan.
Tom Söderberg var tillbaka och trots bitvis tydlig matchoträning och avsaknad av tajming så var det skönt att se honom. Inget ont om Emil men håller Tom så kommer han att ta över mittbacksplatsen. Man of the match igår enligt de experter som förstår sig på sånt trams. Är ganska trött på all konstruerad subjektiv metainformation utan värde som håller tugget igång mellan matcherna (men självinsikt Bzzz! Du med all din statistik och egenskapade med-facit-i-hand-monologer...). En annan historia dock.
Nåväl, arbetarnas helgdag är inte heligare än att arbetarlaget Häcken tänker jobba på den genom att ta sig an HIF borta. Jag ska inte med på den resan. Helsingborg snubblar vidare med uddamålsvinster och tursamma sista-minuten-mål men samtidigt är man fullpoängare efter fyra omgångar. Inget spel som imponerar. Kan vara våran tur på Olympia.
Gefle gjorde sitt jobb, det gör dom nästan alltid. Man "spelar efter sina resurser" som man brukar säga och i övriga samhället hade man hyllat en verksamhet som lyckas hålla sig kvar bland den yttersta eliten år efter år trots knappa förutsättningar. Vad ska dom göra? För fotbollens skull lägga ner sin verksamhet?
Låter ganska likt den osublimerade kritik vi själva brukar få försvara oss mot. "Varför lägger ni inte ner verksamheten när ingen ändå vill titta på era matcher? Ni förstör för de etablerade göteborgslagen!".
Då säger vi att "det är ju tur att det är på planen det avgörs, att det är de sportsliga som räknas när man summerar tabellen!". Same same för Gefle. Så klart. Naturligtvis. Man borde kanske imponeras mer än ge uttryck för hur tråkigt de spelar.
Men hur som helst, kul blir det inte och när Häcken inte har nycklarna i ordning på knippan blir det inte spännande heller. En slumpartad chans för Ranegie och en taskigt exekverad nick i fantastisk läge av Henriksson. That was that that. Inte godkänt.
Något som skulle kunna upplevas som en stor paradox när det kommer till Häcken är det spel man nu arbetat hårt på att utveckla de senaste säsongerna och som fortfarande behöver en del arbete men som i sina bästa stunder visar vilken enorm potential det har när det fungerar. Ekvationen kortpassningsspel+teknik+planorientering+effektivt positionsspel = Rambergsvallens underlag går helt enkelt inte ihop.
Nu är kanske underlaget än sämre än vad man hade befarat men vi ska trots allt spela 15 matcher där i år. Hälften av alla matcher faktiskt, dvs 45 poäng ska fördelas mellan lagen som beträder denna åker.
Hur ska spelare kunna hålla reda på inte bara var motståndarna befinner sig vid bollmottagningen utan dessutom ha rekat sina medspelare när man har fullt upp men att kontrollera en vilt studsande boll. Vi har inte gjort det lätt för oss.
Positivt då? Det finns trots en del som man som hängiven kan ta med sig även från gårdagens match. Man försöker vårda bollen, därav det enorma bollinnehavsövertaget (61-39), vilket igår innebär mycket sidpassningar i backlinje och nedre mittfält, men jag tycker mig skönja tålamod snarare än handlingsförlamning i det spelet nu. Att man sedan börjar slå långt i andra halvlek är en naturlig reaktion på insikten att det spel man egentligen vill såga itu geflemuren med inte fungerar. En sund reaktion. Tyvärr saknade Ranegie tajming i sitt nickskarvande igår men var också hårt bevakad av en medveten backuppsättning. Ingen lätt uppgift.
Peter gör tre offensiva byten istället för att slå vakt om en poäng. Man uppträder mer som en frustrerad storfavorit än en bottenstridskämpande underdog som ser risken för att tappa en poäng snarare än chansen att vinna tre. Det är bra. Häcken måste skaffa sig rutin, erfarenhet och lustkänsla i och av att betraktas och blir betraktade som favoriter. Numera är inte Rambergsvallens osexiga apeal motsåndarens största fiende utan det gulsvarta lag som står på andra sidan.
Tom Söderberg var tillbaka och trots bitvis tydlig matchoträning och avsaknad av tajming så var det skönt att se honom. Inget ont om Emil men håller Tom så kommer han att ta över mittbacksplatsen. Man of the match igår enligt de experter som förstår sig på sånt trams. Är ganska trött på all konstruerad subjektiv metainformation utan värde som håller tugget igång mellan matcherna (men självinsikt Bzzz! Du med all din statistik och egenskapade med-facit-i-hand-monologer...). En annan historia dock.
Nåväl, arbetarnas helgdag är inte heligare än att arbetarlaget Häcken tänker jobba på den genom att ta sig an HIF borta. Jag ska inte med på den resan. Helsingborg snubblar vidare med uddamålsvinster och tursamma sista-minuten-mål men samtidigt är man fullpoängare efter fyra omgångar. Inget spel som imponerar. Kan vara våran tur på Olympia.
söndag 24 april 2011
Gefle vann
Gefle kom till Rambergsvallen med enda ambitionen att inte släppa in något mål. Häcken kom till sin arena för att citera Mattias Östberg "bara måste vinna".
Gefle vann alltså. Man släppte inte in något mål.
För att överhuvudtaget kunna diskutera fotboll med etiketter som "underhållning" så måste en inställning som Gefles elimineras. Det går emellertid inte eftersom vi lever i fri värld.
Man frågar sig dock hur diskussionerna går i spelarbussen alla milen tillbaka till Gävle. "Fan vad bra vi var, 39 % bollinnehav och 3 avslut mot mål!"
Pelle Olsson håller tal i det sprakande högtalarsystemet: "Bra pojkar, vi fick med oss en poäng hem! Fortsätter vi så här så kan vi fortsätta vår konstgjorda andning även nästa säsong!".
Ja, jag är bitter. Men jag håller alla dagar i veckan hellre på ett Häcken än på Gefle.
Gefle vann alltså. Man släppte inte in något mål.
För att överhuvudtaget kunna diskutera fotboll med etiketter som "underhållning" så måste en inställning som Gefles elimineras. Det går emellertid inte eftersom vi lever i fri värld.
Man frågar sig dock hur diskussionerna går i spelarbussen alla milen tillbaka till Gävle. "Fan vad bra vi var, 39 % bollinnehav och 3 avslut mot mål!"
Pelle Olsson håller tal i det sprakande högtalarsystemet: "Bra pojkar, vi fick med oss en poäng hem! Fortsätter vi så här så kan vi fortsätta vår konstgjorda andning även nästa säsong!".
Ja, jag är bitter. Men jag håller alla dagar i veckan hellre på ett Häcken än på Gefle.
måndag 18 april 2011
Mangel, kross och "pissdålig" motståndare
Blåvitt får abdikera från tronen, de är inte längre säsongens mest lättätna anrättning. Redan i omgången efter tog Syrianska över den titeln med råge eftersom laget inte ens kunde bjuda på antydan till tuggmotstånd.
För att citera Özkan, Syrianskas charmige manager, så spelade man "pissdåligt" och någon annanstans snappade jag upp citatet "man kunde åka häst och vagn genom Syrianskas försvar". Å så var det förstås.
Häcken tackade, tog emot och gjorde de rödgula ytterligare några snäpp sämre. 3-0 i halvlek borta talar sitt tydliga språk. Ranegie hat-trickade, Kari gjorde sitt första häckenmål och John mörsade upp ett snyggt skott i krysset.
1-5-vinsten innebär största bortasegern någonsin för Häcken i allsvenskan och tangerat den största vinsten någonsin. Ranegie i skytteliga topp (Wanderson sattes plötsligt i relation till verkligheten). Häcken bäst i stan oavsett vad blåvitt gör i kvällens match mot Helsingborg. Flest gjorda mål i serien. Tvåa i tabellen. En Krickan som gjort flera fantastiska räddningar redan och som igår iskallt joxade med trasan framför nosen på syrianska anfallare...som ni ser, the future so bright I got to wear shades. Men sån är som bekant inte jag. Jag hittar små skuggor även i detta bländande solsken.
Vinsten var rakbladsvass som en skugga på fasaden i februarisol. Inget snack om det. Men alla lag i serien hade kört över Syrianska igår. Alla. Sen att Häcken gör det så övertygande i 90 minuter är så klart ett styrkebesked. Samtidigt är det skönt att kunna säga efter 5-1-vinst borta att vi kan så mycket mer. Ett bättre motstånd hade dock straffat oss bakåt igår. Där är vi inte riktigt stabila ännu. Rekordsmå moln för att vara mig. Man måste ju leva också.
Den absolut mäktigaste orsaken till att hylla Häcken just nu är effektiviteten. Ett sätt att mäta denna är att se hur stor diskrepansen är mellan antal avslut på mål och antalet gjorda mål. Då ser det ut så här:
18 avslut på mål delat med 9 gjorda mål innebär att vartannat skott som går innanför målramen smiter också förbi motståndarmålvakten. Jösses.
Vi jämför snabbt med GAIS för att se hur vi ligger till.
19 avslut på mål delat med 6 gjorda gör att GAIS måste skjuta något mer än 3 skott på mål för att sätta den. Mycket bra men inte i närheten. Det innebär ju trots allt att i ett derby skulle Häcken vinna med 9-6 om båda lagen mäktar med 18 avslut på mål.
Vi kollar upp IFK också trots att de bara spelat två matcher i skrivande stund, jag menar bara för skojs skull.
13 avslut på mål delat med 1 mål blir, låt se, ojdå...det var inte snyggt. Om vi räknar på samma sätt som ovan med GAIS skulle Häcken vinna ett derby mot IFK med 9-1 om båda lagen skulle hamna på 18 avslut på mål. Eller ja, typ 9-1,5...vi säger 9-2 för att vara sjyssta...nä, det gör vi inte, varför avrunda uppåt till storebrors fördel? 9-1 skulle det bli.
Helt meningslöst, men poängen är att det spelar ingen roll om man har 25 avslut på mål i en match om inget av dem sitter. Häcken spelar just nu inte bara attraktiv fotboll, man har äntligen hittat ett effektivt sätt att göra det på också. Gott så.
Två hemmamatcher i veckan, Örebro på torsdag och Gefle på söndag. Det blir spännande att se om vi kan haka på i toppen.
För att citera Özkan, Syrianskas charmige manager, så spelade man "pissdåligt" och någon annanstans snappade jag upp citatet "man kunde åka häst och vagn genom Syrianskas försvar". Å så var det förstås.
Häcken tackade, tog emot och gjorde de rödgula ytterligare några snäpp sämre. 3-0 i halvlek borta talar sitt tydliga språk. Ranegie hat-trickade, Kari gjorde sitt första häckenmål och John mörsade upp ett snyggt skott i krysset.
1-5-vinsten innebär största bortasegern någonsin för Häcken i allsvenskan och tangerat den största vinsten någonsin. Ranegie i skytteliga topp (Wanderson sattes plötsligt i relation till verkligheten). Häcken bäst i stan oavsett vad blåvitt gör i kvällens match mot Helsingborg. Flest gjorda mål i serien. Tvåa i tabellen. En Krickan som gjort flera fantastiska räddningar redan och som igår iskallt joxade med trasan framför nosen på syrianska anfallare...som ni ser, the future so bright I got to wear shades. Men sån är som bekant inte jag. Jag hittar små skuggor även i detta bländande solsken.
Vinsten var rakbladsvass som en skugga på fasaden i februarisol. Inget snack om det. Men alla lag i serien hade kört över Syrianska igår. Alla. Sen att Häcken gör det så övertygande i 90 minuter är så klart ett styrkebesked. Samtidigt är det skönt att kunna säga efter 5-1-vinst borta att vi kan så mycket mer. Ett bättre motstånd hade dock straffat oss bakåt igår. Där är vi inte riktigt stabila ännu. Rekordsmå moln för att vara mig. Man måste ju leva också.
Den absolut mäktigaste orsaken till att hylla Häcken just nu är effektiviteten. Ett sätt att mäta denna är att se hur stor diskrepansen är mellan antal avslut på mål och antalet gjorda mål. Då ser det ut så här:
18 avslut på mål delat med 9 gjorda mål innebär att vartannat skott som går innanför målramen smiter också förbi motståndarmålvakten. Jösses.
Vi jämför snabbt med GAIS för att se hur vi ligger till.
19 avslut på mål delat med 6 gjorda gör att GAIS måste skjuta något mer än 3 skott på mål för att sätta den. Mycket bra men inte i närheten. Det innebär ju trots allt att i ett derby skulle Häcken vinna med 9-6 om båda lagen mäktar med 18 avslut på mål.
Vi kollar upp IFK också trots att de bara spelat två matcher i skrivande stund, jag menar bara för skojs skull.
13 avslut på mål delat med 1 mål blir, låt se, ojdå...det var inte snyggt. Om vi räknar på samma sätt som ovan med GAIS skulle Häcken vinna ett derby mot IFK med 9-1 om båda lagen skulle hamna på 18 avslut på mål. Eller ja, typ 9-1,5...vi säger 9-2 för att vara sjyssta...nä, det gör vi inte, varför avrunda uppåt till storebrors fördel? 9-1 skulle det bli.
Helt meningslöst, men poängen är att det spelar ingen roll om man har 25 avslut på mål i en match om inget av dem sitter. Häcken spelar just nu inte bara attraktiv fotboll, man har äntligen hittat ett effektivt sätt att göra det på också. Gott så.
Två hemmamatcher i veckan, Örebro på torsdag och Gefle på söndag. Det blir spännande att se om vi kan haka på i toppen.
PS: Från och med detta inlägg skippar vi raka högermarginaler på Bzzz'n'Ali:son. Om någon skulle springa på Ali:son kan ni väl säga det till honom. Är osäker på om han fortfarande kommer ihåg adressen. Men det är klart. Han skriver ju för officiella nu.
fredag 15 april 2011
Vem uppfann alverna?
Det här har inget med fotboll eller Häcken att göra.
Det har antingen med en fullblodsdåre alternativt med någon som har en stor portion humor att göra.
Familjeliv är hur som helst en stor källa till underhållning:
tisdag 12 april 2011
Två dagar efter att Häcken åt upp blåvitt
Eftersmaken från att ha satt i sig blåvitt till söndagsmiddag är fortfarande ljuv. En underbar andra halvlek präglad av finfin offensiv och framförallt av en beundransvärd effektivitet gör att man fortfarande har ett härligt glidande steg. Det är roligt att prata fotboll på jobbet igen.
Men, det är ändå värt att ägna någon minut åt eftertanke. Vad var det som hände? Egentligen?
Häcken inleder första kvarten väldigt piggt. Hemmapremiär, framgångsrik försäsong, drygt 1500 mer än vad Rambergsvallen sägs ta nu för tiden på läktarna, skönt vårväder och en tydlig revanschlusta från den snöpliga förlusten mot Elfsborg i premiären bidrog till ett taggat och offensivt hemmalag. Offensiven kan dock likaväl kallas naiv på gränsen till huvudlös.
Vi vet ju hur blåvitt spelar och där var det långt ifrån några överraskningar. Snabba omställningar och raka bollar upp mot den blåvita legendarens son. Och så blev det. Första halvleken bjöd på tre snabba blåvita kontringar och hade Krickan klippt naglarna innan match hade vi haft tre bollar att hämta upp i andra istället för det enda som det faktiskt blev. Vid två tillfällen prickade glidtacklingsmästarens son och Drugge samma fläck på insidan av samma stolpe efter att Krickan lyckats peta till bollen. Sexgetingsmannens avkomma lyckades ändå sätta en när han fick chansen att curla mot den andra stolpen.
Så dumdristigt kan vi inte spela i fortsättningen.
Andra halvlek är närmast felfri och när blåvitt väl hamnat i underläge och själva måste börja trycka på och föra spelet så går det inte. Det behärskar dom inte just nu. Därför kunde gulsvart defilera över mållinjen i vad som blev en kassaskåpssäker seger i slutändan. But mark my words, det kunde likaväl ha gått åt helvete. And mark my words, Chibuike har mer boll i sig än hela IFK:s startelva. Hade hans skott i slutet suttit i krysset istället för att stryka stolpens yttersida hade matchen varit total för hans del.
Det är nya tider nu. Storebror kommer till sin hånfullt behandlade lillebror och spelar kontringsfotboll...och får pisk. Det är härligt att på avstånd betrakta den bitterhet som flödar på de blåvita delarna av nätet just nu. "Avgå you, and you, and you, and everyone else in this Kamratgård!"
Det så kallade nätupproret som media rapporterar om mot tränare Olsson visar på vad som kan hända när besinningslösa människor erbjuds easy access till varandra via exempelvis Facebook. Vinner man mot Helsingborg nästa omgång så har blåvitt lika många poäng efter tre omgångar som man hade 2009 som slutade med direkt avgörande match mot AIK i sista omgången. IFK behöver ingen ny tränare, de behöver fokusera på rätt saker. Men inte mig emot.
Ett skadedrabbat Syrianska står för motståndet i Södertälje på söndag. Det kan bli en ruggigt rolig match. Häcken måste trots bortaplan vara storfavoriter, den här typen av matcher måste vinnas om vi ska kunna fortsätta säga att "det är inte mot Elfsborg borta vi ska ta våra poäng!".
Avslutningsvis, vi är grymma och kan vi bara kombinera offensiven med en gnutta eftertanke i försvarsspelet så kan det här bli en fantastisk säsong.
´Nuff said.
Men, det är ändå värt att ägna någon minut åt eftertanke. Vad var det som hände? Egentligen?
Häcken inleder första kvarten väldigt piggt. Hemmapremiär, framgångsrik försäsong, drygt 1500 mer än vad Rambergsvallen sägs ta nu för tiden på läktarna, skönt vårväder och en tydlig revanschlusta från den snöpliga förlusten mot Elfsborg i premiären bidrog till ett taggat och offensivt hemmalag. Offensiven kan dock likaväl kallas naiv på gränsen till huvudlös.
Vi vet ju hur blåvitt spelar och där var det långt ifrån några överraskningar. Snabba omställningar och raka bollar upp mot den blåvita legendarens son. Och så blev det. Första halvleken bjöd på tre snabba blåvita kontringar och hade Krickan klippt naglarna innan match hade vi haft tre bollar att hämta upp i andra istället för det enda som det faktiskt blev. Vid två tillfällen prickade glidtacklingsmästarens son och Drugge samma fläck på insidan av samma stolpe efter att Krickan lyckats peta till bollen. Sexgetingsmannens avkomma lyckades ändå sätta en när han fick chansen att curla mot den andra stolpen.
Så dumdristigt kan vi inte spela i fortsättningen.
Andra halvlek är närmast felfri och när blåvitt väl hamnat i underläge och själva måste börja trycka på och föra spelet så går det inte. Det behärskar dom inte just nu. Därför kunde gulsvart defilera över mållinjen i vad som blev en kassaskåpssäker seger i slutändan. But mark my words, det kunde likaväl ha gått åt helvete. And mark my words, Chibuike har mer boll i sig än hela IFK:s startelva. Hade hans skott i slutet suttit i krysset istället för att stryka stolpens yttersida hade matchen varit total för hans del.
Det är nya tider nu. Storebror kommer till sin hånfullt behandlade lillebror och spelar kontringsfotboll...och får pisk. Det är härligt att på avstånd betrakta den bitterhet som flödar på de blåvita delarna av nätet just nu. "Avgå you, and you, and you, and everyone else in this Kamratgård!"
Det så kallade nätupproret som media rapporterar om mot tränare Olsson visar på vad som kan hända när besinningslösa människor erbjuds easy access till varandra via exempelvis Facebook. Vinner man mot Helsingborg nästa omgång så har blåvitt lika många poäng efter tre omgångar som man hade 2009 som slutade med direkt avgörande match mot AIK i sista omgången. IFK behöver ingen ny tränare, de behöver fokusera på rätt saker. Men inte mig emot.
Ett skadedrabbat Syrianska står för motståndet i Södertälje på söndag. Det kan bli en ruggigt rolig match. Häcken måste trots bortaplan vara storfavoriter, den här typen av matcher måste vinnas om vi ska kunna fortsätta säga att "det är inte mot Elfsborg borta vi ska ta våra poäng!".
Avslutningsvis, vi är grymma och kan vi bara kombinera offensiven med en gnutta eftertanke i försvarsspelet så kan det här bli en fantastisk säsong.
´Nuff said.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
