God Jul & Gott Nytt År alla Getingar!

Bzzz´n´Ali:son önskar alla Getingar en

God jul och ett gott nytt år!

Nästa år är så j-la Häckens!

Gulsvart i blågult!

För första gången sedan Teddys dagar har Häcken representanter i A-landslaget. Nice! Tom Söderbergs uttagning är kanske inte fullt så överraskande som Mathias Ranégies men minst lika glädjande. Tom gjorde ett ordentligt avtryck under säsongen som gick. Med sin längd och sin dokumenterade skicklighet med huvudet så satte han skräck i samtliga allsvenska försvar. Med tanke på att landslagsuttagningen denna gång gäller den årliga vinterturnén och därmed är vikt för talanger (läs allsvenska spelare blandat med en och annan Rosenborgare) så tycker jag Toms plats är välförtjänt.

Ranegie däremot. Han slutar aldrig överraska. Inledde säsongen strålande och tystade snabbt sina kritiker...tillfälligt. Andra halvan av säsongen innebar måltorka även om han är den som satte flest i trävirket under säsongen. Mathias har dock varit viktig för oss i anfallsspelet. Han kan hålla i bollen, låta lagkamraterna flytta upp och anfallen blir längre och bollinnehavet större. Dessutom är han en attraktion att titta på. Det ser ut att gå så långsamt och sen är han förbi utan att man förstod hur det gick till. Lanslagsplatsen är däremot enormt överraskande och det yttersta beviset för att Hamrén vågar gå utanför ramarna. Ranégie hade aldrig fått en plats i Lars-Rolands trupp. Det vågar jag nog sätta mitt huvud på.

Nu verkar det som om landslagsledningen inte är överrens med Tobbe Hysén om huruvida han är skadad eller inte. Kommer Tobbe med till slut så det blir tight konkurrens där framme, men det är å andra sidan så man utvecklas.

Hursomhelst, med två landslagsmän i laget så höjs statusen på truppen och respekten hos motståndarna ökar, för att inte snacka om vilken boost självförtroendet får hos Tom och Mathias.

Grattis grattis grattis!

Wikman tillbaka till BoIS?

Enligt Helsingborgs Dagblad bekräftar Landskronas BoIS att de kontaktat Robin Wikman om möjligheterna att han flyttar tillbaka till BoIS från vilka han kom inför säsongen. Snart 23-årige Wikman har inte fått mycket speltid i Häcken under 2009, blott två inhopp. Det ska bli spännande att se hur Häcken ställer sig till det hela.

Själv hade jag större förväntningar och trodde nog att han skulle göra ett större avtryck än vad han hittills lyckats med. Han har inte lyckats konkurrera ut de ytterbackar som redan fanns i klubben när säsongen inleddes. Nu gick Häcken så pass bra att det förmodligen var svårt att slå sig in i the winning team. Det blev aldrig någon situation där Gerhardsson var tvungen att göra genomgripande förändringar. Vi får se om Häcken tror på Wikman i det längre perspektivet.

För övrigt undrar man när Officiella ska få ordning på sin tabell för 2009 där vissa lag spelat 28 matcher medan andra har fått äran att spela 31!

BK Häcken mot Djurgården i premiären!

Nu är det klart att våra gulsvarta hjältar ställs mot Djurgården i den allsvenska premiären den 14 mars (preliminärt). Rambergsvallen är arenan för denna tillställning vilket innebär hemmamatch! I omgång två gästar Häcken Gamla Ullevi för sitt första derby mot IFK. Sen rullar det bara på och ni hittar resten av resan här.

Rösta gärna på vem ni tycker vore det ultimata premiärmotståndet i Bzzz'n'Ali:sons första internetpoll någonsin! Ni finner den i högerspalten här intill. Motivera gärna ert val med en kommentar till detta inlägg.

Djurgården kan vara en bra premiärmotståndare eftersom det lär vara rätt turbulent för deras del i inledningen av serien, med tanke på det nyligen utdömda straffet med en hemmapremiär i omgång 2 utan publik. Jag lägger min röst på DIF. Någon emot?

Amerikanerna kan

För mig är USA fortfarande något av en blåbärsnation inom fotboll vilket givetvis är fullständigt orättvist. Låt oss kalla det en lättare eftersläpning innanför mitt pannben. Nåväl. Något som är sant, även om man kanske inte alltid vill erkänna...och även om det kanske inte alltid är bra, är det faktum att oavsett vad man sätter i händerna på en amerikan så får man tillbaka något helt oväntat.

Minns t.ex. hur man ersatte den så europeiskt djupt förankrade båren att bära ut (även om det sällan befinner sig en fotbollsspelare på den) skadade spelare på med en liten eldriven bil under VM 94! Så givet, så självklart...och ändå så omöjligt på en allsvensk arena. Men det var inte om sjuktransporter det här skulle handla. Bättre upp! Men ni förstår vart jag vill komma, eller hur! Innovativt är bara förnamnet.

När den amerikanska herrligan, MSL, gjorde upp om vem som skulle bli MSL Cup-mästare 2009 i slutet på november kokades allting ner till straffavgörande mellan Real Salt Lake och Los Angeles Galaxy. Salt Lake vann och Beckham satte sin straff. Anledningen till att det tas upp här på Bzzz'n'Ali:son är vinkeln ur vilken straffsparksdramat filmades. Yes! Där har vi det. Det är så det ska förevigas.

Självklart ska man visa straffsparkarna med rörlig kamera positionerad bakom straffläggaren. TV-spelsvinkel och TV-spelstempo. Så enkelt. Så givet. Å så omöjligt på en allsvensk arena.

Se själva här.

Å om ni inte omedelbart kan framana hur det brukar se ut kan kolla på den här. Ursäkta valet av shoot out.

Å hela inlägget kan sägas vara en rip off på det här inlägget på bloggen Tre hörnor straff. Äras den som äras bör, så att säga...inte för att det brukar äras så mycket...men ändå.

Party party!

Igår var det hallaballo på Splendid när supporterklubben Getingarna hade avslutningsfest. Stort tack till alla inblandade. Mycket lyckat!

Jag älskar att vara geting!

"...från första sparken till sista dissningen...vi är inte från Göteborg, vi är inte från Göteborg, vi är inte från Göteborg...VI ÄR FRÅN HISINGEN!". God damn it, den är inte så j-la dum ändå... :)

Christensen skyldig till mål!

I senaste Offside som ramlade ner i brevlådan idag finns ett artikel om Kim Christensen och Daniel Örlund med. Christensen medger att det finns två mål han får ta på sig under säsongen. Ett är mot Trelleborg. Det andra, förstår man mellan raderna, är Paulinhos frisparksmål på Rambergsvallen i den typ 49 minuten i första halvlek. Målet som täppte till synapserna i de blåvita hjärnorna. I andra halvlek dominerar Häcken från början till slut även om Tobias får springa igenom på slutet och fila till siffrorna med ett tröstmål. Ett tröstmål som innebar att han fick dela förstaplatsen i skytteligan i slutändan. Å du härliga 4-1-triumf!

Kimpan erkänner, liksom Tobias gjorde, att varken Häcken eller Trelleborg känns som några "stora motståndare" och då är det svårt att tända till. Han säger att han liksom hela laget måste bli bättre på att prestera på topp även mot sådant motstånd. Vad han hade för ursäkt att släppa två mot Häcken i blåvita borgen och flaxkvittera i nittionde framgår tyvärr inte av reportaget. Synd. Eller så var det så att han maxpresterade i den matchen och då är allt fair and square och Häcken får förvänta sig annat motstånd nästa säsong...även om Rambergsvallen knappast kommer hinna bli ett hetar place innan dess.

Faktum är att vi inte kunde låta bli att titta på den matchen igen nu i helgen! Å gissa vad vi lade märke till?!!!! Jo, två något vinkelställda målstolpar. På Rambergsvallen. Med Christensen i mål. Där ser man. Även på de vackraste arenor flyttar dansken på stolparna! Å se vad han fick för det!

Träningsmatcher för Häcken samt lite annat

FotbollDirekt har ringt runt till samtliga allsvenska klubbar för att kolla upp deras upplägg inför försäsongen.

Häcken meddelar följande:

Träningsstart inför 2010: 4 januari.

Träningsläger: 17 februari - 3 mars läger i USA med tre matcher.

Träningsmatcher: 30 januari mot Sandefjord borta, 2 februari motståndare ej klar, 5 februari mot Örebro hemma, 9 februari, Falkenberg hemma, 13 februari mot Helsingborg borta. 6 mars mot Elfsborg borta.

Ser alltså ut som om det inte blir särskilt många hemmamatcher att frysa arslet av sig på inför säsongen 2010. Detta under förutsättning att det inte tillkommer någon eller några matcher. Med tanke på den tidiga seriestarten redan i mars så lär det dock inte bli så många.

Ett berömt spelbolag, låt oss kalla dem Ladbrokes, ger oddset 34,00 på att Häcken vinner Allsvenskan 2010. Årets femteplats börjar alltså ge eko. Åtta lag anses ha större chans att ta hem serien. Eftersom Örebro har fått samma odds innebär det att hela sju lag anses ha sämre chanser än Häcken vilket, i det berömda spelbolagets ögon, borde göra oss till det där stabila mittenlaget i högsta serien som varit målsättningen i ett antal år. Nu var ju en närmast enig expertkår överens om att Häcken skulle sluta sist i år och se vad de tipsen var värda! Skulle dessutom vara roligt att se hur de resonerar när de sätter oddsen så här i november.

Jesper Ljung, den en gång så hyllade och sen nedsablade häckenprofilen, är ny tränare för Tipselit enligt Leman på Sportsday. Ljung, som tagit upp Alingsåslaget Holmalund till division II och som avslutade med att spöa Ranegiés gamla klubb Lärje/Angered med 10-0 i sista omgången, ersätter då, vad jag förstår, Bosco Orovic.

Sen varför Leman i nästa andetag men i samma artikel känner att Niklas Bärkroths körkortsstipendie är en nyhet värd att sprida till allmänheten är inte helt begripligt men vad vet jag.

Eurosport skriver att samtliga inblandade i den pågående Vinnie-processen verkar vara överens om att Vinnie vill vara kvar i Häcken, att Häcken vill att Vinnie ska vara kvar i Häcken och att Cruizero vill fortsätta låna ut Vinnie till Häcken. Det var ju skönt att förutsättningarna nu är utredda. Något köp är det däremot inte tal om utan allt handlar om att få till ett förlängt låneavtal.

Det är Sonny som är Eurosports informant och den mannen har ett speciellt sätt att uttrycka sig. På frågan om nya spelare från Brasilien säger han att han har fått ett gäng namn men att han inte ens vet vilken position de spelar på. Nähä. Tänk om det är fem målvakter?!

Intresset för häckenspelare är obefintligt, säger han. Sen kommer ett riktigt Sonny-uttalande. Han får frågan om klubben vill sälja spelare och Sonny svarar: "Sälja vill man ju alltid...Haha. Det är ingen som hört av sig. Marknaden känns väldigt död".

Det är tur att journalisterna slänger med "...haha", annars hade man ju trott att det var nån telefonförsäljare som jobbar på provision som uttalat sig. Hans svar står också i skarp kontrast till Peter Gerhardssons kommentar om Svensk fotbolls utveckling han fick en fråga om på Sportal.nu där han bl.a. säger: "Men för att lyckas i Europa så krävs det att vi får behålla våra spelare. Att våga säga nej!". Slutsatsen blir, om man vill vara djävulens advokat, att Häcken inte vill lyckas i Europa eftersom man alltid vill sälja sina spelare. Nu känner vi ju Sonny Carlsson och han är en skön lirare som gärna "skämtar till det" men jag hade gärna sett att han "skämtade till det" lite mindre när inte "glimten i ögat" syns av läsaren. Men han tog upp laget till Allsvenskan så han är förlåten!

Edit: Vad gäller snutten om Ladbrokes och oddsen så var det något som gnagde i mig efter att jag publicerat inlägget...det visade sig, när gnagandet blivit outhärdligt och jag tvingades kolla upp det, att 8 lag framför Häcken och 7 lag bakom och Örebro på samma odds blir 16 lag...plus Häcken 17...och en koll på Ladbrokes-sidan igen visar att Assyriska Föreningen ger oddset 1001,00 om de tar hem Allsvenskan nästa år. Det är ett j-la dåligt odds det. Varning härmed utfärdad...

Edit 2: Nu ligger försäsongens schema på officiella. Ser likadant ut som det som beskrivs i det här inlägget. Matchen mot Örebro spelas på Valhalla. Jag som trodde GPA var spelplatsen för försäsongsmatcherna på hemmaplan...

Hemsidan om Jocke Olsson

Jag kan inte låta bli att dela med mig av den här underbara hemsidan. Den är dedikerad till den gamle häckenhjälten Jocke Olsson och även om den saknar senaste uppdateringsdatum så kan man gissa att det inte var igår.

Frossa i djuplodande intervju, bli sentimental av härliga foton från förr och rösta på Njogu, Dahl eller Erra som Häcken bästa spelare! Och du, glöm inte att vrida upp volymen!

Bzzz´n´Ali:son ger er länken till "Hemsidan om Jocke Olsson"!

Don´t you just love the back waters of Internet!

Med facit ihand...

Det här är ju att slå in redan vidöppna dörrar men då och då springer man på de här förhandstipsen för Allsvenskan 2009...och så fel det blev...och det är ju så skönt...

Här är Hallandspostens bidrag till gissningstävlingen "Vem slutar var i Allsvenskan 2009" där man tippar Häcken på plats 16:

"HP:s analys: Dominic Chatto från Magnus Bahnes finska klubb Inter må säkert vara en förstärkning på mittfältet. Men frågan är vem som ska omsätta hans passningar i mål när Hisingsgängets speedkula och målkung, Daniel Larsson numera finns i Malmö. Det är också på topp som de största frågetecknen finns när den forne HBK-aren Christian Lundström ihop med Peter Gerhardsson som tränare nu ska försöka undvika Superettan direkt igen. Nykomlingskollegorna har förstärkt tungt framåt. Där har Häcken i stället tappat. Trots unge brassen Vinicius."

Var tog hjärtat vägen?

Under de senaste åren har trenden att "pengarna styr fotbollen" blivit allt tydligare. Det visar sig på många sätt. Ett sätt är att spelarnas hunger efter proffskontrakt utomlands och större pengar i lönekuvertet står i skarp kontrast till supportrarnas känslor för sin klubb som bygger på allt annat än pengar.

På Fotbolldirekt.se kan man läsa om hur Elfsborgs Bajrami "tappade sugen" när han enligt egen uppfattning gjorde en bra vårsäsong följt att ett mycket bra U21 EM-slutspel och ändå inte blev belönad med ett guldkantat kontrakt. Därför blev hans höstsäsong i Elfsborg inte heller vad den borde ha varit. Han var besviken och tappade sugen.

Det är här det blir riktigt snett. Elfsborgs guliganer är värda noll och intet i det här resonemanget. Bajrami skiter faktiskt i både dem och sin arbetsgivare Elfsborg som betalar hans nuvarande lön. En Bajrami i toppform hade kanske till och med tagit Elfsborg ännu närmare toppstriden. När hjärtat försvinner, då försvinner också respekten för all den tid, pengar, hjärta och själ som supportrarna lägger ner på sitt lag. Utan supportrar ingen fotboll. Utan supportrar inga utländska proffskontrakt. Ekvationen är egentligen väldigt enkel men ändå så brutalt svår att förstå för många.

När spelarna alienerar sig från publiken och inte inser att det är supportrarna som utgör basen för elitfotbollens existens utan reducerar dem till att bara vara en fond att spela upp sin egen karriär emot, då kan man säga såna här saker i media.

Jag är inte dummare än att jag förstår att det Bajrami säger i den här artikeln gäller för betydligt fler än honom. Det jag menar är att det minsta man från läktarhåll kan begära av spelarna på planen är att de åtminstone låtsas hysa känslor för klubben så att man får känna den där stora gemenskapen när man är en del av någonting stort!

Jag förstår också att när Pau kysser häckenmärket på tröjan inför oss supportrar så är det inte för att han lever sin dröm, att han aldrig kan tänka sig spela för en annan klubb. Men där och då spelar han för Häcken! Och han ger oss supportrar det vi vill ha där och då.

Hade jag varit guligan och fått läsa att en av lagets viktigare spelare underpresterat en stor del av säsongen för att han är besviken för att han inte får spela för någon annan klubb så hade jag känt mig blåst. Jag vill leva supporterdrömmen och kräver att spelarna deltar. Det är en del av deras jobb.

BK Häckens säsong 2009 revisited

Det här inlägget är vigt åt en tillbakablick över Häckens säsong anno 2009. Det är poäng, siffror, målproduktion och snitt hit och dit...är du inte lagd åt konsten att grotta ner sig är du härmed varnad! Ni andra, håll till godo...

Vad gäller rekord så har väl ingen missat att Häcken lyckades med bedriften att slå klubbrekordet vad det gäller bästa placering i landets högsta serie. En femteplats blev det. Enligt det gamla betygsystemet jag var slav under i skolan hade det kunnat heta diamantplusplusplus femma eftersom vi hade häng på en fjärdeplats, tillika europaplats, nästan hela vägen in i kaklet. En diamantplusplusplusfemteplats är dock till syvene och sist ändå bara en femteplats och Häcken får bida sin tid och erövra Europa vid senare tillfälle! Det gamla rekordet var en sjätte plats från år 1993. Det faktum att serien numera innehåller 16 lag och att vi var nykomlingar förtar inte direkt prestationen!

Säsongen i resultat och poäng

Något som är värt att framhålla är att Häcken i år endast förlorat åtta matcher. 13 vinster och 9 oavgjorda är ett fantastiskt resultat. Det är den första tredjedelen av serien som ”förstör” säsongen, för faktum är att efter omgång 11 förlorar gulsvart bara två matcher (2!). Mellan omgång 11 och 22 är vi obesegrade i 10 omgångar innan AIK sätter käppar i hjulet för oss på Rambergsvallen den 14 september. Under perioden 29 maj och 14 september får vi getingar uppleva 6 vinster och 4 oavgjorda matcher. Häcken sätter under denna period ett nytt klubbrekord när de besegrar Brommapojkarna på Rambergsvallen den 25 augusti med 5-1. Fler mål har Häcken aldrig gjort under en och samma match i högsta serien. Av bara farten tangerar vi vinstmarginalen när vi slår Halmstad borta med 4-0 i omgången efteråt efter en fantastisk första halvlek på Örjans vall.

Häcken nollade, både mål- och poängmässigt, två lag under säsongen, nämligen Hammarby och ÖIS. Båda dessa lag fick stryk med sammanlagt 3-0 av oss och båda lagen lämnar Allsvenskan. I och med att ÖIS degraderas till Superettan avslutas en fem säsonger lång era av derbymöten mellan Häcken och ÖIS. För mig har dessa möten vuxit fram till verkliga prestigekamper där varje match varit stenhård och där Häcken som regel dragit längsta stråt. Om man ska vara elak så är det sex givna poäng vi blev av med där inför nästa säsong.

Om vi nollade två lag var det endast ett lag som lyckades nolla oss. Det var vår säsongsnemesis AIK som via 2-0 både hemma och borta såg till att vi gick tomhänta från den tvekampen. Lagen möttes även i semifinalen i Svenska Cupen och även där vann AIK, denna gång efter straffsparksmål i andra övertidskvartens absolut sista sekunder, i vad som måste vara en av de mest dramatiska matcherna i Cupen på länge. AIK knep även SM-guldet så det kanske var ”rätt” lag att trippeltorska mot om det nu var nödvändigt.

Halmstad, Göteborg, Trelleborg och Örebro har det gemensamt att de allihop endast fick en poäng med sig efter sina matcher mot Häcken. Halmstad och Göteborg fick se sex bollar var ramla in i egen bur varav fyra under en och samma match. Hemmamatchen mot Göteborg är kanske årets höjdpunkt i och med 4-1-vinsten. Vi var fem minuter från att bärga segern på Gamla Ullevi också men IFK lyckades vända 0-2-underläget och gjorde 2-2 i 90 minuten. Där fick vi nöja oss med att vara det första laget som tog poäng av IFK på den nya arenan.

Örebro myste nog över att ha fått Häcken som motståndare i dubbelmötet när serien vände, i alla fall före säsongsstart. När det väl blev dags att spela om poängen så gjorde Jonas Henriksson ett hat-trick på Bernsarena och Häcken vann med 3-1. Hemmamatchen slutade 2-2 efter att Örebro lyckats kopiera Göteborgs bedrift och vända ett 2-0-underläge till 2-2 under de sista sex minuterna av matchen. Även här kom 2-2-målet i 90 minuten. Vi passade även på att spela bort Örebro från Cupen i samband med de här mötena.

Vi delade poäng med Djurgården, GAIS, Helsingborg, BP och Malmö. Här kan man notera att av dessa fem lag är det bara GAIS som slår oss om man lägger ihop resultaten från matcherna. På Gamla Ullevi mot GAIS åkte vi på säsongens största förlust när grönsvart vann med 3-0 i en match där resultatet var i överkant. En tveksam straff i första halvleks slutskede fällde Häcken den gången.

Förutom GAIS har endast AIK och BP lyckats med bedriften att besegra oss med mer än ett mål. 2-0 blev det mot AIKx2 samt borta mot BP. Detta visar att vi inte bara spelade en bitvis sprudlande anfallsfotboll utan också behöll ett stabilt försvarsspel. Det visar också på en stark laganda att vi inte under någon match helt klappade igenom.

Mötena med Gefle och Elfsborg slutade oavgjort allihop. Borta mot Gefle kom en av endast två 0-0-matcher på hela säsongen. I och med en mycket sen kvittering (90 minuten) till 1-1 borta mot Elfsborg såg vi till att boråsarna blev avhängda från guldstriden.

Förutom AIK som gjorde rent hus vad gäller poäng mot Häcken så fanns det bara ett lag till som slutade på pluspoäng efter två möten med gulsvart den här säsongen och det var Kalmar. 2-1-förlust på Fredriksskans och 0-0 på Rambergsvallen innebar att kalmariterna poängmässigt slog oss med 4-1.

Målproduktion

Häcken gjort 25 mål hemma och 18 mål borta. Det ger ett snitt på 1,67 mål hemma per match och 1,2 mål borta. Sammanlagt blev målskörden sålunda 43, vilket ger ett snitt på hela 1,43 gjorda mål per match.

11 gånger släppte Häcken in mål på Rambergsvallen medan man på bortaplan släppte in 19. Det ger snitten 0,73 insläppta mål hemma och 1,27 mål borta. Det totala antalet insläppta mål var 30 och det totala snittet efter 30 matcher blev då 1 insläppt mål per match.

Fyra gånger hemma och fem gånger borta misslyckades vi med att göra mål. 10 gånger under säsongen nollade vi våra motståndare, varav tre gånger på bortaplan.

För att sätta Häckens målproduktion i någon slags sammanhang kan vi jämföra denna med AIK (som vann serien), Kalmar (som gjorde flest mål tillsammans med IFK Göteborg och som slutade på platsen ovanför Häcken) samt Hammarby (som producerat minst antal mål under säsongen). Det får ske via en liten tabell som egentligen inte behöver kommenteras utan jag låter er, kära initierade fotbollsanalytiker, själva dra era slutsatser. En sak kan jag inte låta bli att kommentera dock. Gör man i snitt 1,27 mål på bortaplan, samtidigt som man bara släpper in 0,87 så blir man svår att sno en serietitel ifrån. Även om man bara gör 36 mål på en hel säsong. Än är det en stark defensiv som räcker längst i Allsvenskan!

Sabine kliver ner från ordförandestolen

Sabine Söndergaard avgår som ordförande i BK Häcken. Spontant: Tråkigt. Om man undantar arenafrågan så har det hänt mycket under den tid som hon suttit med klubban i hand. Det är möjligt att arenafrågan kunde hanterats på annat sätt men jag inser att det är mycket som ögat inte ser där. Kommunen äger Rambergsvallen och så länge de sätter ner hälarna i gruset och håller emot så återstår få alternativa lösningar. Att bygga nytt och eget är en utopi för klubben i dagsläget.

Den enda smolken i Sabine-bägaren när man ser tillbaka är FC Gothia-debaklet. Det var ingen rolig syn att se henne sitta tillsammans med ordförandena för ÖIS och GAIS och försöka förklara det rimliga i det orimliga att tre skulle bli en i jakten på ett slagfärdigt svenskt lag i Europa. Då var klubbfärgerna inte mycket värda.

Med facit i hand är man mer än glad att de planerna blev lagda på hyllan innan det gått för långt. Häcken slutar femma i år och Gothia Park Academy invigs. Avslutningen på Sabines sejour som ordförande för landets super-underdog nummer ett kunde inte blivit mer lyckad. Själv deklarerar hon att det är en helt rimlig tanke att klubben tar sitt första allsvenska guld inom loppet av två tre år. Härlig tanke!

Vem som ersätter? Jag orkar inte spekulera. Ska ta hand om en febervarm sambo nu. Får säkert skäl att återkomma i frågan!

Läs mer här och här.

Peter och Christian förlänger

Peter och Christian, den gulsvarta ledarduon, förlänger båda sina kontrakt med Häcken och blir kvar i ytterligare fyra år. Grymt skönt. Hade varit snopet att bli bestulen på succétränarna inför nästa säsong. Vi har inte någon större tradition av att följa upp bra förstasäsonger men med Peter vid rodret och Christian strax därbak så borde vi ha otroligt bra förutsättningar.

I övrigt så är det lugnt på silly season-fronten för vår del. Både in och ut. Jämför med BP som redan tappat fem man (och ingen in vad jag vet). Kanske är det en trupprensning där för att ge plats för alla hammarbyspelare som inte vill spela superettanfotboll?

Jag hoppas och tror att Häcken vill undvika att förstärka sina allsvenska rivaler. Vi verkar ha spänt bågen ordentligt nu och hade flera etablerade "topplag" bakom oss när serien var färdigspelad. Finns ingen anledning att agera farmarlag till storklubbarna.

Då återstår att se vilka i truppen som kan vara attraktiva för utlandsförsäljning och då i första hand för danska och norska klubbar. Spontant är väl Paulinho, Friberg, Söderberg, Chatto och Chibbe de som ligger närmast till hands i mina ögon. Kanske Krickan även om han är en häckenpojk långt ut i sina målvaktshandskebeklädda fingertoppar.

Får vi behålla laget någorlunda intakt så ser det annars bra ut redan i nuläget även om förstärkningar i form av spetskompetenser naturligtvis alltid är välkommet. Marek gjorde en oväntat stark säsong annars är det kanske på ytterbackssidan bristerna finns men det är inget specifikt häckenproblem, det lider hela fotbollssverige av.

Det här var spontana reflektioner som råkade rinna ut i det här inlägget. Annars var poängen just att Peter och Christian satte sina namnteckningar på nya kontrakt och därmed hörsammade min bön. Tack för det!

Mer läsning här och här.

Rambergsvallen i det här perspektivet...

GP publicerar den här artikeln och man kan inte låta bli att sätta kommunens svårflörtade attityd till en upprustad Rambergsvall i skenet av den.

Det rullar in en och annan kula till stan via Gothia Cup...

Det är fantastiskt bra jobbat Häcken och värt all cred!

DIF-andan

Då var Allsvenskan färdigspelad i och med Djurgårdens seger mot Assyriska i går. Ingen har väl missat efterspelet då djurgårdssupportrar stormar planen och i "eufori" klappar till, vad det verkar, både en och fem assyriskaspelare. Det var alltså den här supportergruppen alla media var så orolig att förlora inför kommande säsong. Allsvenskans död utropades, serien skulle bli fattigare, tråkigare och färglösare. Det måste ha varit rädsla för minskad lösnummerförsäljning som låg bakom den analysen. I SVT:s morgonsoffa konstaterade sportpanelen att om man före matchen igår var rädd för att förlora stockholmslagen var man nu nästan rädd för att de var kvar. Ja jävlar.

Det är onekligen ganska ironiskt, att samtidigt som DIF-supportrar springer runt på Stockholm stadions gräsmatta och klappar till assyriskaspelare får DIF 100 000 kr i samhällspris för sitt arbete med Djurgårdsandan från Svenska spel. I övrigt lika mycket som Häcken får för Mötesplats Gothia Cup.

Avsaknad av Tom samt lite statistik

FotbollDirekt listar årets 14 största talanger i Allsvenskan. En häckenspelare platsar enligt Daniel Bogefors, nämligen John Chibuike. Han återfinns på en delad femteplats tillsammans med namnkunniga spelare som Bajrami, Molins, Dauda och Rasmus Jönsson. Ett fint sällskap som endast har häckenbekantingen Daniel Larsson (10 mål på de sista 8 matcherna!), Michael Görlitz, Rasmus Elm och Pär Ericsson framför sig.

Bzzz´n´Ali:sson har inte mycket att invända mot listan mer än att det endast är anfallare och mittfältare på listan. En spelare som borde ha slagit sig in på listan är vårt mittbacksfyrtorn Tom Söderberg (född 87). Är de någon position som är svår att lära sig behärska så är det mittbackens. Desto större bedrift att likt Tom kliva in med sådan pondus och bilda ett stabilt mittbacklås tillsammans med Östberg i sin första Allsvenska säsong. Det har inte heller gått obemärkt förbi. På MFF:s SF-forum mumlades det under hösten om att Tom skulle vara ett bra nyförvärv för dem. Vår uppfattning i den frågan är att vi har sålt vår sista mittback till dem i och med Dixon. Punkt.

En annan talang, som möjligen är för gammal för att ta sig in på den här listan, är Erik Friberg (född 86) som tagit ett enormt kliv den här säsongen. Har visat prov på härlig känsla i fötterna och kommer bli hyperviktig under kommande säsong. Tre mål har kommit från hans fötter i år men desto viktigare är att han presterat 7 assist vilket innebär nionde plats i den statistiken för hela ligan och delad etta i laget tillsammans med Henriksson. Om man leker med tanken att laget behålls intakt så kommer vi ha ett riktigt, riktigt bra mittfält nästa år, särskilt med tanke på den rutin en säsong i Allsvenska innebär.

Vad siffror beträffar kan man notera att:

• Chatto inte presterat en enda poäng i år (men ändå varit grymt viktig, särskilt under inledningen av serien där han såg till att vi kom på rätt spår!),
• Vinnie vann inbytarligan med 22 inhopp (den killen ska vi behålla!)
• Paulinho delade förstaplatsen i frisparksmålsligan (2 mål där man kan notera att det bara var 10 spelare som gjorde mål på frispark i år och att det endast var 12 frisparkar som gick direkt i mål jämfört med 22 förra året...hmmm...).

Det kommer säkert mer sifferkullerbyttor på den här bloggen vad det lider.

För den som undrar varför det exploderar med inlägg på Bzzz´n´Ali:son nu när det varit knäpptyst (i princip) under hela säsongen så är svaret att så är det bara. This blogg moves in mysterious ways!

Peter förlänger...förhoppningsvis...

Detta var goda nyheter! Peter Gerhardsson kommer att få/har precis fått ett kontraktsförslag på en förlängning gällande tre år. Likaså har assisterande Lundström fått ett likadant förslag. Sålunda verkar risken att Peter ska ta över Hammarby, som alla på riksplanet verkar ha tagit för givet, vara eliminerad. Nu hade ju Peter ett (+1) år kvar på kontraktet och med tanke på HIF:s ekonomiska situation och degradering så var nog den risken endast ett önsketänkande från grönvitt ändå.

Det enda orosmolnet är att Herr Gerhardsson faktiskt inte skrivit på ännu. Jag hade önskat att Sonny lagt locket på fram tills dess. Jag vill inte ens snudda vid tanken på att det skiter sig i sista stund.

Som grädde på "en-fantastisk-säsong-särskilt-för-en-nykomling"-moset så har Peter blivit nominerad till Fotbollsgalans Året tränare-pris. Måste kännas bra och är ett jävla fint erkännande för det arbete han och resten av tränarstaben lagt ner under året, särskilt som det är tränarkollegorna som lagt fram förslagen på de nominerade.

Det priset lär likt SM-guldet dock hamna hos en viss Stahre i AIK. Även han debuterade som huvudtränare för ett allsvenskt lag i år och även om AIK inte var nykomlingar så var de definitivt inte guld-kandidater när säsongen startade. Bra gjort det med, även om det svider att konstatera det. Hur fan jämför man prestationer över huvud taget förresten? Hur hade det gått om Starhe tränat Häcken?

Kan inte låta bli att le när man ser "dryge" Starhe i intervjuer; kortfattad och utrustad med en "du-är-dum-i-huvudet"-blick som naglar fast intervjuaren. Han lyckades reta upp Kalmar-Nanne på presskonferensen efter Kalmar-AIK-matchen genom att konsekvent kallar Rasmus Elm för "nr 18" och Borås-Haglund gick i taket när Stahre på pressträffen efter Elfsborg-AIK benämnde Elfsborg endast som "motståndarna". Snacka om att osynliggöra motståndet; att endast fokusera på sitt eget och betrakta motståndarna som hinder, utan namn. Det är AIK i ett nötskal.

Småunderhållande på håll men inget jag vill se i Häcken. Peters ödmjuka stil och inställning är min melodi. Tidigare matcher spelar ingen roll, det är alltid nya förutsättningar. "Sån är fotbollen" vet jag inte hur många gånger jag har hört honom kommentera flyt och oflyt med under året. Ingen energi ödslas på sådant han inte kan påverka själv. Jämför "vattna-konstgräset-fem-minuter-innan-avspark"-Haglund som till och med kan skylla på bollen om det inte finns något annat.

Jag gillar Peter, och nu verkar det som om Peter faktiskt gillar oss! Må nu bara namnteckningen hamna på kontraktet också!

PS/En match i matchen vad gäller Årets tränare-priset är den mellan kostym-tränarna Gerhardsson/Stahre och gympakläds-ditona Rehn/Olsson. Kontinentalt mot Föreningssvenskt. Hamrén har skapat en egen kategori; supporterhalsduks-tränare (med skinnpaj)/DS

Till och med Rydström...

För det första: Tack alla gulsvarta för den bästa säsongen hittills! Både sportsligt och socialt har årets säsong varit en riktig höjdare. Tack spelare och förening, tack Getingar, tack Hisingen och tack mina bänkgrannar på Rambergsvallen!

För det andra: Killen som alla älskar att tycka illa om, Henrik Rydström, summerar sina intryck från årets allsvenska i sin Barometern-krönika. Ali:son och jag och alla andra getingar har ju som bekant ägnat (alltför?) mycket tid till att ondgöra oss över det minimala intresse som Häcken åtnjuter i media. När Rydström avhandlar Häckens säsong gör han det med följande ord:

Och hade det varit ett annat lag än Häcken som gjort en liknande säsong – som nykomling - hade uppmärksamheten varit väldigt, väldigt mycket större.

Alla, och då menar jag alla, oavsett tröjfärg, är överens om att Häcken har spelat sig till en femteplats i landets högsta serie med ett roligt, effektivt spel. Ett spel att vara riktigt, riktigt stolt över och som jag inte trodde vi var kapabla till innan säsongen drog igång. Det räcker att jämföra hur många mål respektive lag har presterat för att förstå att Häcken inte har ställt upp en gulsvart köttmur framför mål för att sedan peta in enstaka mål framåt på kontring.

Härmed är det bevisat att fotbollsjournalister inte prioriterar fotbollen i sig utan ägnar sig åt nöjes- och moralpaniksjournalistik. Problemet med Häcken ur ett mediaperspektiv är att vi inte har några bråk på läktaren, att klubbens ekonomi är mer än bra och att vi är så sportsligt bra att vi inte behöver sparka tränare. Vi spelar bara jävligt bra fotboll, så bra att vi gör en kanonsäsong och landar på en femteplats, två poäng från Europa. Och sånt vill inte folk läsa om, i alla fall inte när Robert Laul och kompani får göra prioriteringarna bakom tangentbordet. Efter att Häcken krossat BP med 5-1 kommenterade Laul i sin blogg att "Häcken-BP 5-1 ZZZZZzzzzzzz".

Fan vet vilken anledning de skulle hitta på om vi vunnit serien.

PS/Får jag bara med Ali:son på mitt nya projekt (som han i skrivande stund svävar ovetandes om) så bjuder vi på en liten överraskning som ska hjälpa er över abstinensen till allt rullar igång igen!/DS

Summering i förtid

The deep breath before the plunge...
Stan är full av råttor och Ica-förpackningar. Klockan tickar ned mot timme noll, femton nollnoll. Nerverna börjar resonera mot insikten om dagens alla avgöranden i avgöranden, från guldmatchen till bottenplaceringarna. Och inte minst Häckens klubbrekord inom räckhåll, som kunde ha varit än bättre denna säsong av säsonger.

Att inte känna ångest annat än den oundvikliga matchstressen på i princip en halv säsong har ju varit en välsignelse. Att till och med ett tag känna att, jamenvafan the sky is the limit, gå för guldet, det var ju härligt befriande och inspirerande. Det har varit en ljuvlig säsong att hålla på Häcken och vi hoppas givetvis på kontinuitet in i 2010 och framgent. Laget har mer än bevisat att man hör hemma i övre delen av tabellen. Har jag tackat Peter G än för hans insatser? Inte? *bockar, bugar, mössa i hand* Och så avslutar vi med en rungande insats och bortaseger som grädde på moset!

För undertecknad och för bloggen har det varit en desto mer trött och tyst säsong. Det privata och professionella har kommit emellan och ätit upp tid och kreativt ork. Det viktigaste är ju den fysiska närvaron, och personligt rekord har det blivit i bortamatcher ändå, men det kanske inte är så konstigt med tanke på derbyfrekvensen. Sektion G har hämtat upp sig på ett föredömligt vis, officiella likaså, zappa har kommit och gått lite från och till; men det allmäna flödet har varit större, vilket i någon mån har decimerat behovet av att blogga av sig tankar och tycken här på B&A! Vi får se vart bloggen tar vägen!

Jag är inte på Söderstadion idag! Mina kramar och handskakningar och käcka tillrop går ut till alla getingar där ute som stött och blött på läktarplats 2009! Ha en härlig dag, ett gött uppehåll och så ses vi i busregnet på försäsongen 2010 om inte annat!

Lite skit är det

Att när Häcken väl spelar resultatmässigt bättre än någonsin och hamrar ned storlag efter storlag i högsta serien, då väljer Fotbollskväll att fokusera "bottenstriden". Man intervjuar bottenlagens förlorare, pratar om orsaker till förluster, snedträffar och dåliga vinnarskallar. Det bara GÅR inte att få etablissemanget att vända blicken från de här gamla dinosaurierna med sina ack så fina meriter, men också huligansupportrar och loosersolvens. Häcken hamnar någonstans mellan hypen av de förmenat storlagen som nu välförtjänt ska åka ut ur Allsvenskan, och hypen av ett anrikt gammalt brukslag som råkar tjonga sig tillbaka. Efter 27 år. Men för helvete!

Vakna upp till ett nytt fotbollsland, media!

Proffsa upp er!

Älskade sport

Ja det här var ju mer än lovligt dumt.


Amazing Streaker Scores - Amazing videos are here

Som Glasvegas

Häcken är som Glasvegas!
Två länkar är på sin plats, förstås!

http://tv4play.se/sport/fotbollskanalen?videoId=1.1202289
http://www.glasvegas.net/se/frontpage
http://www.myspace.com/glasvegas

Och om Getingarna kör igång en fund raiser för att bidra till Peters Göteborgslägenhet, är jag den förste som öppnar plånboken. Imorgon blir det råttinvasion på Hisingen, och det är dags för gult och svart i rätt ordning att utkräva hämn... revansch menar jag förstås! Titta uppåt, Häcken!

Fy fan

fy fan
fy fan
fy fan

hoppas belöningen blir mmmm, domar%&€#

Bzzz'n'Ali:son harklar sig...

...och utbrister i ljuv mongolsk strupsång, ett rungande JAMÅHANLEVA, ett fyrfaldigt HUJJA, idel ryggdunkar, en gruppkram, energiska handslag, glada tillrop och skämtsamma (lite grabbiga) knuffar; till mannen som ror den gulsvarta skutan rätt bland tabellens förrädiska kobbar och skär, och tar Häcken uppåt, uppåt och iväg!

Foto: Roland Bengtsson (hd.se)

Grattis Pee-Gee! Du gör ett grymt jobb!

Det här är inte kul

Vad säga? Jag förstår hur det känns.

Foto: bkhacken.se

Men jävlar i min lilla låda, vad skönt det känns idag.

Tonight's the night

Fan va najs, fan va najs
möta gajs, möta gajs
få lite grönsvart skit under sulorna
Fan va ball, fan va ball
Rambersgvall, Rambergsvall
värt alla korten och bulorna

eller:

Tre pinnar tre pinnar från pepparkakeland...

Nu äre swäätigt!

Man måste älska ÖIS

Ja, jag vet att bloggen inofficiellt ligger lite på dödsidan just nu, men jag bara måste skriva av mig. Jag har grämt mig mer än jag hoppats på över kvitteringen på Gamla Ullevi, men som vanligt den här säsongen är det Örgrytets eskapader som får mig på bra humör igen.

De tar flyget till Örebro, äntrar plan, dundrar in fyra (4) snygga mål, Örebro kan inte ens få bollen på mål och matchen slutar 2–2. Hur gör man? Snacka om att stjäla showen, både för med- och motsupportrar!

Jag har svårt att sluta skratta.

Skit mot skit

Typiskt Häcken att spela skit mot skit och toppen mot toppen. Idag får vi väl inte skälla på domarn ens, även om det var en tveksam straffsituation precis före kontringsmålet.

Förlora mot the Animal Farm!
Pinsamt.

Och för våra synders skull...?

Djurgården-BK Häcken, Stockholms Stadion, tisdagen 25 maj.

Domare...?
Daniel.
Stålhammar.

Fan. Fan. Fan. We are so f****ed!

Västkustsallad, extra allt

Hej vad det gungar på de Allsvenska vågorna just nu! Lagen trillar upp och ned utan synbar ordning och bäring. Trelleborg rasar i höjden, Halmstad åt andra hållet. BP befinner sig i fritt fall sedan fyra omgångar och får denna omgång stryk av inga mindre än Hammarby. Aj aj, tänkte vi, ett lag som är under oss måste bannemig stanna där också. Men ruhe, ruhe, som tysken säger!

För Häcken befinner sig just nu i ett Schtim! Fotbollen är ett veritabelt smörgåsbord, fullt med gottebitar för den ihärdiga och envisa startelvan. Se där, en tallrik Giffare, i Svenska Cupen-presentpapper. Mmm va gott! Och titta vad vi får till förrätt, Örgrytepaj minsann. Alltid lika mumsigt! Extra sockrad dessutom, mmm. *RRrrp* ursäkta! Och vad blir det till HUVUDRÄTT! Hurra!! Helsingburgare!! Glufs glufs, den satt fint den! Hu vad mätt man blir. Men nog ska man kunna klämma i sig en Djurgårdskaka till efterrätt, va, eller?

I förra omgången började den samlade poängplockarkåren lösgöra sig från en liten looserklick. Tack och lov var Häcken ett av de plockande lagen. Seger mot ÖIS var inte viktig, den var livsnödvändig! Kändes det som i alla fall, där jag satt ihopkurad på borta stå, för nervös för att stå upp. I omgång 10, alltså med en hel tredjedel av säsongen nedtryckt i den historiska luffarsäcken, ser vi fyra små grupperingar. Täten. De som aspirerar på täten. Mittenmoraset. Och så de som tappar mark. Möjligen utgör ÖIS en egen grupp allra längst ned i uravgrunden efter ännu en förlust, mot Kalmar (fast nu har de fått sällskap i målskillnad av DIF, som får storstryk av Trelleborg).

Storstryk av Helsingborg ledde till ytterligare avancemang i tabellen, med hjälp från BP och GAIS. Det var roligt att GAIS förlorade, det var tråkigt att det var mot IFK, som genom ödets nyck går upp i serieledning (eftersom vi klådde Henke Larsson Fan Club, och eftersom AIK och Elfsborg envisades med att spela noll-noll). Nåjaväl! Nio lag svärmar strax under tätklungan och ännu en seger imorgon vore pricken över I'et, som sedan kan toppas med en rungande hemmaseger mot Boråsaborna, följt av välförtjänt semester.

Bara en tabell

Tyvärr uteblev en riktig krönika för 9:e omgången. Jag skulle kunna berätta varför, men det är av ganska personlig art.

Eller okej, då. Det var mycket på jobbet. Jag är lat.

Vi vann mot ÖIS och avancerade en position. Vi är näst bäst i Göteborg. Det är det viktigaste. Läs Omgång 10-krönikan istället.

Med nosen ovanför kvalstrecket

När Blåvitt vann tungt mot Gefle skrek GP sin vana trogen "Serieledning!!". När omgången var över hade emellertid både Elfsborg (som förlorade given seger mot GAIS genom sen kvittering) och Helsingborg (som gav BP nådastöten) passerat. Kanske ska man avvakta hela omgången innan man hetsar upp sig. Här på B&A är vi precis så aplugna!

Den absoluta toppen står fast, liksom den absoluta botten. Förlusten mot AIK var inget att anmärka på annat än gamle Dårhammar, förstås. Kan man inte göra mål på alla sina möjligheter, ja då blir inga mål gjorda, ja, och då kan man inte avancera i tabellen heller. It's logical, som Spock hade sagt.

Därför förblir Häcken Linus på Linjen i Allsvenskan 09. GAIS masar sig upp ett kryss i taget och får känning med Gefle som inte heller lyckas sådär fantastiskt bra just nu. Kalmar har lossat trestegsraketen och kör över Trelleborg på sin väg mot månen.

Under kvalstrecket har vi våra gamla favoriter Djurgården som tack och lov får stryk av Malmö med uddamålet; därunder Hammarby som piskas upp av Örebro. Och så Örgryte som tappar en ledning till ännu en i den osannolika raden av stolta förluster, denna gång mot Halmstad. Vi får vara glada att förlusterna duggar så tätt här nere i den undre världen, utan detta skulle Häcken ha legat typ, näst sist.

I kommande omgång möter vi Örgrytet självt. Ännu ett derby alltså. Välspelande men marginalmotgångsföljda Häcken mot dåligt spelande, vansinnigt otursförföljda och skadedrabbade ÖIS. Om detta ska bli matchen där ÖIS vänder, får sin första vinst, ett större självförtroende och i förlängningen ett säkrat kontrakt – då hoppar jag framför femmans spårvagn, tror jag. Nu behöver Häcken vinna, och de tre närmsta omgångarna mot ÖIS, Helsingborg och sedan Djurgården BORDE rimligen vara ett ypperligt tillfälle att raka in några poängisar. Så, gulsvarta pojkar: GÖR DET!

Sedan möter vi Elfsborg. Det blir också kul. Typ.

Världens skönaste kryss

Det är alltid lite öken att skriva om en omgång som redan hunnit passera bäst-före-datum, lite som att äta omfryst glass – det borde smaka lika gott som förra gången, men det har blivit lite träigt och trist. För formens skull synar vi även sjunde omgången, så här mitt i åttonde.

Häcken lyckades inte bryta sig ur kedjorna som fjättrar oss i Allsvenskans källarplan. Men personligen har jag aldrig blivit så nöjd över ett kryss på hemmaplan, och en poäng. Det gryr för en att de där småpoängen kan bli det som i slutändan avgör seriesituationen för allas vår bollklubb. Och Halmstad spelade så ruggigt bra att poängen får bedömas vara inget mindre än en Bragd. Jajamensan, med stort B och allt!

Vad händer i botten då? Djurgården vinner (till slut), slår GAIS och blir vår poänglike med skitkass målskillnad dock. Under dem Hammarby som tillintetgörs av återupptväckta Kalmar. Och så allas vårt Örgryte som änteligen lyckas spräcka förlustsviten med lika mot giganterna i Brommapojkarna. Men den sagolika oturen har inte svikit; det var ett självmål som gjorde att skogsfolket inte vann. Man kan inte längre låta bli att garva åt eländet.

Man måste inte fördjupa sig i vad som händer där uppe på de högre nivåerna. En massa lag med borgnamn ligger etta, tvåa, trea och femma med BP som plump i protokollet på fjärdingen. AIK missade chansen att nå toppskiktet, mot Trelleborg, som tycks ha lossnat ordentligt och sällar sig till bräschen. Som helhet är det nu uppenbart att de lite finare limousinerna lämnar parkeringsplatsen vid det här laget. De mer vanliga bilarna puttrar fortfarande omkring och försöker hitta utgången. En enda bil har inte startat ännu, och en kille som heter Janne hänger in i motorhuven och försöker begripa varför inte alla sponsormiljoner som pumpats in i reparationer gjort någon nytta*.

Från Häcken Sett konstaterar att det är de minst poängskramlande lagen som vi har störst anledning att följa och jämföra oss med. Synd, men sant! Inte helt överraskande, men: whatever. This is the jävla Allsvenska 09, på gott och ont! Let's do this thing!

* Ja, jag vet, jag slår på de som redan ligger. Men det är svårt att låta bli.

GP, igen, och Stålhammar, Bourne Idiocy

För ögonblicket skiter vi i förlusten mot AIK. Och att omgångskrönikan blivit försenad.

Bara ännu en medial iakttagelse, åter igen ur GP. Inför AIK-matchen finns den sedvanliga inför-spalten med. Den brukar ackompanjeras av någon form av artikel av relevans, ett reportage om läget i laget, statistik, historik... någonting som berör lagen som ska mötas.

Inte i GP. Här ackompanjeras den av en krönika om hur kassa ÖIS är. Örgryte, som alltså ska spela mot Halmstad. Imorgon.

Det är ungefär samma nivå som att släppa en hands i offside-läge, som leder till mål. Och vem är domararslet den här gången då? Daniel Stålhammar igen! Måste han MÖRDA någon för att bli petad från denna ansvarsuppgift? I intervju säger han efteråt att varken han eller någon av linjedomarna uppfattade touchen. Men offsidepositionen då, rakt framför Krickan? Linjedomaren flaggade. Stålhammar vinkade av. I hockey är det en beprövad taktik att stå framför och skymma målvakten, tillåten dessutom. Inte i fotboll.

Om nu inte Stålhammar är mutad eller sjukligt anti-Häcken, så är han en fullblodsidiot. Och om detta gör denna blogg till en mobbar-blogg som är så inne just nu, SO BE IT! Skit på dig, Daniel! (Och GP, lite.)

Bottensedimenten formerar sig

Det är trångt i toppen av tabellen just nu, lagen byter av varandra i bräschen vareviga vecka. Efter omgång sex är det nu Göteborgs tur att sola sig i ledningsglanset, som man dock vid närmare åsyn kan se är svett, kommen sig av att inte mindre än fyra lag delar tolvpoängaren, med ytterligare en handfull lag som följer tätt tätt intill. Sådär lite intimt.

Ett antal lag har sjunkit ned i tabellens grumligare och svalare underströmmar, och där börjat bäddas in i ett ganska segrörligt bottenslem. Ibland blinkar de till och vältrar sig runt, annars hade man haft svårt att se dem. Tyvärr väljer Svenska Mästarna att vakna till liv just i mötet mot Häcken, vilket resulterar i att även vi dröjer oss kvar helt nära bottenslemmet, vilt paddlande för att inte sjunka djupare. Det är orättvist, försöker vi säga under ytan, vi är värda mer poäng än vi fått, men de andra lagen ignorerar oss.

Tack och lov spelar så många andra lag så himla kass att vår brist på rättmätiga poäng (för så är det!) inte gör så outhärdligt ont. Ännu! Djurgården får storstryk av Halmstad, ÖIS tappar mot Trelleborg (oturssviten har antagit mytiska förtecken nu). Hammarby mäktar bara med kryss mot GAIS (som gnetar sig vidare poäng för poäng). Kalmar låg så uselt till från start att de fortfarande är under oss. Men så ser det ut. På tolfte plats, Häcken. Precis ovanför oss Gefle som trots total Malmödominsans monsterdeffar sig till 0-0. Å, skoj match, nog!

Och sedan är det en illuster och poängknipande skara all the way to the top, med Göte-, Elf- och Helsingborg i täten med AIK. Elfsborg missade tätposition efter 1-1 mot de helt respektlösa pojkarna i BP (och skällde på Grimstads sandlåda), AIK missade samma sak när Helsingborgs Jönsson hattrickade ut dem. Snart vet vi vem som leder Allsvenskan nästa omgång, men det är i bottengrumlet som vår strid står just nu. Vi måste upp, få näsvingarna över ytan och vada i land och slåss i vattenbrynet, åtminstone. Vinst i Pizzamatchen är viktig, såå viktig!

Alla barnen oa linn

Mina döttrar är tre år nu. Deras idé om fotboll är att det är en lek man kan spela både med händer och fötter. I deras värld finns det också bara ett lag, BK Hätten. Faktum är att själva sporten heter "Bollhätten". De tror dessutom att jag spelar i Bollhätten. Jag försöker förklara att jag bara tittar på Bollhätten när jag kränger på mig matchtröjan och tar vagnen till Rambergsvallen. Det accepterar de, fast de poängterar att det bara är just idag som jag inte spelar. En annan dag, säger de, spelar jag i Bollhätten.

Årajt! Och sedan har de börjat sjunga Bollhättensånger, komplett med handklappningar. "Hissen, Hissen, Hissen Hissen Hissen" är en given hit. Och härom dagen började en av tjejerna nynna på: "Alla barnen Oa Linn!". Då blir man lite extra nöjd.

Det ska böjas i tid, och allt det där. När de fyller fyra kanske det är dags att börja med nidvisorna.

Uddamål och mersmak

Agnar skiljs från vetet. Den allsvenska skördetröskan har dundrat ut på fotbollsåkern och luften är full av ax, pollen, ropen från glada vinnare och stönen från eländiga förlorare. Under omgång 5 hör Häcken till den muntra skaran, vilket landar oss lagoma långt bort från den unkna bottenmyllan, men fortfarande alldeles för långt borta från de fria rymderna i tabelltoppen.

En hel svit uddamålsvinster präglade omgång 5, som också avrundar en sjättedel av hela Allsvenskan. AIK sparkade på dem som redan ligger sex fot under marken (Örgrytet) och intog serieledning från Malmö, som förlorade på uddamålshörna mot Elfsborg och petades ned till fjärdingen. Brommaguttarna fortsätter bryta mot rumtidsväven och alla kända fysikaliska lagar genom att parkera sig på tredjeplats efter att ha segrat mot Djurgården.

Omgångens niopoängare ligger i slagläge upp mot täten. Göteborg – genom uddamålsvinst mot Hammarbajen – tar tät, följda av Örebro. Helsingborg ligger kvar på nio poäng och står för omgångens läckraste tabellras och sämsta insats. Det enda målet (av fyra möjliga) i matchen mot Halmstad i Helsingborgsk favör var ett Halmstadssjälvmål.

Och så var det eftersläntrarna. De tappra, de djärva, de kämpande och ädla springarna. Tråkiga GAIS som nollade mot tillika tråkiga Gefle, driftiga Halmstad, vikande Trelleborg som loosade mot härliga Häcken. Två segrar, six points for Hisingen, en räddning från underjorden där vi återfinner tabellens slamkrypare Hammarby, Djurgården, Kalmar och sist – och minst – Öiset. Det må inte vara betryggande poängmässigt sett, men vi som vet bättre är medvetna om att det långsiktigt sitter i spelet och truppen, snarare än i vilka poäng man lyckats roffa åt sig i femte omgången. Med 3e omgången i Svenska Cupen i ryggen ter sig saker och ting än bättre. Sex allsvenska lag ut på bumsen, Häcken övertygade igen, med en alternativ startelva.

Mumsmums.

Skön seger

Häcken hade i slutändan inga större problem mot Assyriska. Trots två snabba AFF-mål knappt tjugo in på första halvlek så reste sig de gulsvarta och spelade sig till åttondelsfinal i Svenska Cupen.

Jag är imponerad. Häcken har så här långt helt eller delvis fört spelet i samtliga matcher oavsett motstånd. Vad jag förstår av rapporterna från Södertälje hörde gårdagens match inte till undantagen utan det var snarare ologiskt att Assyriska fick de två första målen.

Lottningen gav antagonisterna från Sundsvall i åttondelsfinalen. I den truppen finns bland andra gamla häckeniter i form av RMM, Ari och Alex Hysén. Mambo Mumba avgjorde för övrigt till giffarnas fördel när dessa slog ut vår nästa motståndare i serien, Kalmar FF. Nästa omgång går av stapeln på Norrporten Arena den 13 maj.

Måste ändå säga att temperaturen på cupen gick upp några grader igår...i alla fall för mig. Vi har många spelare som inte får så mycket speltid så riktiga tävlingsmatcher är inte så illa. Vinnie, Söderberg, Nilsson och Josef Karlsson stod för pytsarna igår.

Assyriska-BK Häcken

Idag klockan 16:00 är det dags för Häcken att kliva in i 2009 års upplaga av Svenska Cupen. Som en liten aptitretare till alla er som sitter och biter på naglarna i väntan på årets stora begivenhet kan jag inte låta bli att länka till AFF:s inför-artikel. Bättre inför har jag nog aldrig läst.

http://www.assyriska.se/article.php?ar=2274

Rättelse!

I gårdagens inlägg skrev jag att Häcken och Trelleborg genom åren har fem vinster var gentemot varandra. Det är numera fel. Häcken har sex vinster. TFF leder dock fortfarande målskillnaden med ett mål men det ändrar vi framåt höstkanten på Tjångavallen.

I övrigt kan matchen igår sammanfattas som fruktansvårt tråkig för den som inte hade några lagsympatier och gastkramande för dem det berörde. Otroligt viktig vinst...en tidig sexpoängsmatch. Förlust och vi kunde stått och kramat ÖIS resten av säsongen men nu blev det vinst och vi är med och knör i mittgröten. Nyström har smugit upp lite som min favorit utan att jag riktigt vet hur det gick till och det var kul att just han fick pila in på banan och sätta dit den!

I övrigt var det som sagt inte mycket att skriva hem om. Chatto avstängd mot Kalmar. Synd. Han har det i sig den killen även om någon borde berätta för honom att det är ok att slå en passning utan att motståndarna står och kliver honom på hälarna.

Über und aus.

BK Häcken-Trelleborgs FF

Jag hade tänkt att låta den röda tråden i det här inlägget utgöras av det faktum att Häcken historiskt sett haft skitsvårt mot morgondagens motståndare Trelleborgs FF. För så har jag alltid känt det. Jag har fasat för matcherna mot TFF. De har känts svåra, tråkiga och…typ…blåsiga och lite kyliga, på nåt sätt…och så har TFF alltid vunnit.

För att få lite fakta bakom mitt påstående tog jag mig igenom resultaten för i första hand de allsvenska säsongerna som Häcken spelat. Lite för att se exakt hur illa det är. Det visade sig att av 10 möten så har Häcken vunnit 3, TFF 3 och följaktligen har 4 slutat oavgjort. Målskillnaden är 16-20 till TFF:s favör. Det var ju inte särskilt ojämnt.

Jag gav mig på superettan också. Där har vi nämligen haft extremt svårt mot just TFF…eller?

De 4 möten vi haft i näst högsta serien har resulterat i två vinster var och målskillnaden 6-4 med Häckens siffror först. Jahaja. Där ser man hur mycket man kan lita på sin magkänsla. Min genomgång visar således att av 14 möten har lagen vunnit 5 var, 4 oavgjorda och målskillnaden 22-24. TFF leder med två mål.

Slutsatsen vi kan dra av det här är att imorgon kan det gå precis hur som helst.

Dom, domare, domast

Fjärde omgången artade sig till en besk soppa där den enade domarkåren tycktes ha tröttnat på att inte få vara huvudperson på plan. I lönndom verkar de ha facebookat ihop en ond komplott att genom konstiga domslut och fladdriga toleransnivåer rubba på främst de mindre lagens spel. Jag pratar givetvis inte minst om GAIS-derbyt där Stålhammar fick utlopp för hela sitt vaktmästarmakt-register. Men även Stockholmsderbyt, där BP drabbades av utvisning, AIK-frispark mot sig och avgörande mål – på övertid. Eller för Gefle, där storknallen Elfsborg tilläts avgöra på uddamål – på övertid. Från Göteborgsderbyt hör man om en billig straff för IFK mot ÖIS, från Stockholm hör man att domaren försökt förstöra för Hammarby, men att han nog bara kunde med att döma bort ETT mål. Anar vi ett mönster snart?

Icke desto mindre är det tvära kast i tabellen. Malmö ojar sig upp i ensam och knapp majestät genom likamatch mot Trelleborg. Det är också Malmös första inte-vinst i år. Helsingborg åker också på sin förstanolla, genom stordäng av Örebro (men förblir i tätgruppen). Därmed har INGA lag vunnit alla sina matcher längre, och det känns tryggt! AIK och Elfsborg biter sig fast i tätklungan, med domarhjälp som sagt.

Brommaguttarna halkar i nedslänt och stirrar ned i avgrunden där alla verkar ha sex poäng: Göteborg (efter derbyslakt mot ÖIS), Trelleborg, laget vi inte nämner vid namn och Örebro. En del lag gör smärre tabellhopp, andra dyker utan att fallskärmen verkar vilja veckla ut sig, men så blir det ju när tabellen är ung och tre poäng är många poäng. Det är väl detta faktum man får krama som en tröstande snuttefilt när man vaknar om natten skrikande. Vi får försöka se förbi alla gula kort och utvisningar och bortdömda hands och straffar som inte borde blivit, och inse att ska Häcken vinna måste de göra det själva.

Slutligen ÖIS. De har nu passerat gränsen för vad som är anständigt för ett förlorande lag. Det är farligt nära sympati och medlidande nu, vilket känns helt absurt i ett historiskt perspektiv. Och ändå ligger de bara tre poäng, en sketen seger, bakom oss. Ugh!

Gulsvart oförmåga

Gårdagens derbymatch mot GAIS på Gamla Ullevi var inte helt nattsvart som man kanske skulle kunna luras att tro av slutresultatet 3-0. GAIS hade tur, det hade domaren på sin sida och de var ruskigt effektiva.

Häcken ägde till största delen första halvlek och borde ha kunnat utnyttja någon av de chanser som de skapade. Bäst minns man Ranegies stolpträff men det fanns goda intentioner och flera bra avslut. Men så gick det som det ofta går när det lag som för matchen inte utnyttjar sitt spelövertag, man åker på ett mål bakåt istället.

Eftersom GAIS inte själva lyckades skapa några målchanser så fick domaren kliva in och i tredje övertidsminuten av första halvlek hittar han en straff som på drygt 120 meters håll, dvs där vi bortasupportrar står i boskapsfållan, är helt horribel. En grönsvart sträcker sig ordentligt för att nå ett för långt slaget inlägg, Johan Lind är med och bevakar samma boll, GAIS:arn faller, domaren blåser straff, reprisen visar hur lost domaren är. Idén med en kompletterande domare som blott och bara ska koncentrera sig på straffområdet är ur häckenperspektiv just nu en minst sagt god sådan. I 48:e minuten alltså 1-0 till GAIS. Inte logiskt med tanke på hur matchen sett ut på plan.

Josef Karlsson sa efter förra matchen att Häcken var bra när man får första målet. Tyvärr verkar man vara lika dåliga när första målet går emot dem. Ett relativt snabbt 2-0, som ur min synvinkel är en markeringsmiss som får sorteras in under dålig kommunikation och dåligt zonspel. Ridå. Häcken har ett par giftiga chanser men skärpan finns inte och GAIS stänger ytor på ett utmärkt sätt. När 3-0 går ribba in har det inte varit något snack om saken på länge. Häcken har inte det spelet som krävs för att dyrka upp ett lag som bestämt sig för att stänga en match. Inte idag i alla fall.

Det regnade gula och ett rött kort över Häcken idag. Utöver det en feldömd straff. Jag förstår det inte. Svårt att veta varför gula kort delas ut när man är på plats men ett par måste ha varit för osportsligt uppträdande, dvs snack. Det ena föder ju det andra. Feldömd straff, svajig bedömningsnivå, frustration, ingen utdelning leder till snack och, just det, fler gula kort. Saarinen fick sitt tredje och fjärde gula. Vet inte vad det betyder i avstängningsväg men har är inte med mot Trelleborg på onsdag.

GAIS har tre avslut på mål och gör alltså tre mål. Imponerande. Mot ÖIS hade man sex avslut varav 5 gick i mål. Imponerande. Det jag såg av GAIS igår imponerade inte. De kommer få tampas med Häcken i de nedre regionerna. För två lag som måste ha det första målet för att ta poäng är dömda att hamna där.

Krämarna i fotbollstemplet

Lite besviken är man ju. Det är klart att man hade hoppats på en tätare match. Kanske något mål. Kanske seger till och med.

Det blev istället en uppvisning i sopig domarkvalitet, spelarfrustration, avsaknad av fananamma och upphämtning och så lite mer sopig domarkvalitet. Man börjar förstå hur GAIS piskade ÖIS i premiären, var det månne Stålhammar som dömde då med?

Skitsamma, spelat är spelat och domarna är untouchables och det anses ofint att skylla på dem om ens lag förlorar. Vi vänder ögonen mot Gamla Ullevi. Borta ståsektion, i konstant skugga och svinkallt, diskantvrålande högtalare, betonggångar helt i Ullevisk anda, plastpissoarer och dyr folköl. Allt detta till det facila priset av 230 riksdaler. För arenans kanske sämsta platser.

Jag har besökt min första och sista match på 'templet' innan de pengahungriga alliansklubbarna inser att supportrarna är seriens livsblod, och att genomsnittlige supportern inte har fallskärmsmiljoner att tillgå. Canal plus kostar 99 spänn matchen.

Äntligen på väg

Tredje omgången svischade förbi och fjärde rusar emot oss redan idag. Derbydubbelmackan för Häcken är ett faktum. Leden i tabellen börjar spridas ut en smula nu, som vasaloppsåkarna i Evertsberg. I en löst formerad tätklunga är det bara Helsingborg och Malmö kvar med idel segrar och full pott – AIK blev avhängda, just av Malmö faktiskt. Brommapågarna slog segstartade Hammarby och intog en osannolik tredjeplats (tillika för ett ögonblick serieledning). Nu väntar derby mot AIK, kanske Käftasmällen alla väntar på!?*

Efter täten kommer det långa eftersläpet, dit vi sällar oss. Och det var väl för väl det, med risk för att låta fyrtiotal. Att halka efter ohjälpligt redan vid startsnöret hade varit jobbigt på en kosmisk skala. Ändå var ju magkänslan den att Häcken inte brakförlorat sina två första matcher, snarare att de haft marginalerna emot sig. Och när bättre att vända, när bättre att tända, än mot Le Grand Bleu(vit)? Och varför segra med små marginaler? Årets första derby var en succé så långt bortom where man has gone before att jag fortfarande är helt mjuk i kroppen när jag tänker på det. Vår första vinst, trenne poäng, fortfarande bara en tiondeplats, men mersmaken hade varit fin nog för en lyxkrog.

Eftersläpet anförs annars av Trelleborg, som smiskade upp GAIS (som vi möter om 2 timmar och 10 minuter), Gefle och Elfsborg (som berövades ett efterlängtat tabellhopp av Kalmar som reducerade i sista andetaget). Sedan kommer årets motionärer lufsande (eller ja, i vårt fall då, på genombrytning) Djurgården, IFK, Häcken, Örebro (också med en förstaseger, mot ÖIS) och GAIS, tätt följda av Kalmar. På efterkälken släpar sig Hammarby och Halmstad fram på ett tröstpoäng vardera. Borta vid starten ligger ÖIS, utslagna, kanske drogpåverkade, hur som helst jävligt sist med en obruten nolla hängande över sig.

Det är svårt att koncentrera sig på så mycket annat än GAIS och Gamla Ullevi-premiären för våra gulsvarta. En omgång som är över är så mycket historia den kan bli, serien ångar på vare sig man bloggar om den eller inte. Derbyt mot IFK – för evigt inlåsta i våra hjärtan – hör nu till den dunkla förhistorien. Men en bländade uppvisning och triumferande seger idag skulle givetvis uppväcka alla de härliga känslorna igen.

Så här ser för övrigt den Göteborgska Derbytabellen ut:

Pos Lag M + - ± p
1 GAIS 1 5 1 +4 3
2 Häcken 1 4 1 +3 3
3 IFK 1 1 4 -3 0
4 ÖIS 1 1 5 -4 0

* Och medan jag skriver har BP redan börjat spela mot AIK. Efter första står det 2-2. Vad är det som HÄNDER? Editedit, nej det blev 2-3. Ordningen är återställd.