Vilken ruggig flashback jag fick när jag kikade på dagens superettaresultat. Även om dagens matcher bara avrundade andra omgången och tabellen hittills är att betrakta som ett precis nyfött lila geggigt spädbarn kan man ju inte låta bli att förhandshoppas att de andra lagen spelar oss i händerna. Väsbys seger mot Falkenberg och Mjällbys kryss mot Sirius var precis de resultat man hade hoppats på, och som placerar oss i övre halvan två poäng under bara tre lag. Och hur 2007 kändes inte DET?! Ibland känns det som om hela förra säsongen gick åt till att sitta framför livescore och hoppas att alla andra lag skulle spela bort sig. Vilket de ganska ofta gjorde.
Men ögonblicket gick över. 2008 är nog ett annat år, det känns inte alls som då nu. I år precis som i fjol har vi vårt eget öde i våra händer* med den skillnaden att nu ska här förvaltas. Jag vidhåller att vinst i säsongens första alla matcher är önskvärt, medvinden vi känner från läktarplats och supporterled behöver motsvaras ute på plan, annars kan festen sluta med ett pip. Enköping landar på Hisingen på lördag. Ta av er tröjan - för Hisingen!
* När jag säger 'vi' är det i en metaforisk mening. Jag skulle inte veta vad jag skulle göra med en fotboll om mitt liv hängde på det.
Men ögonblicket gick över. 2008 är nog ett annat år, det känns inte alls som då nu. I år precis som i fjol har vi vårt eget öde i våra händer* med den skillnaden att nu ska här förvaltas. Jag vidhåller att vinst i säsongens första alla matcher är önskvärt, medvinden vi känner från läktarplats och supporterled behöver motsvaras ute på plan, annars kan festen sluta med ett pip. Enköping landar på Hisingen på lördag. Ta av er tröjan - för Hisingen!
* När jag säger 'vi' är det i en metaforisk mening. Jag skulle inte veta vad jag skulle göra med en fotboll om mitt liv hängde på det.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar