Adiöh! Och höst med Häcken

Det var under hemmamatchen mot Norrköping som hösten kom till Hisingens del av världen. Närmare bestämt runt den 55:e spelminuten. Det man först trodde var ännu en fysisk nervositetsreaktion till var faktiskt ett kännbart tryckfall och temperatursänkning. Hösten är inte bara en årstid, som bekant, det är också slutfas av seriespelet och nu har jag hört bud på att Häcken är både suveräna och skitdåliga på höstkvisten. Oaktat vilket kändes Norrköpingsmatchen som en milsten, eller en tröskel, eller en dörr... vilken metafor man nu känner för. Vem trodde exempelvis att det var sista matchen med Dioh? Fortfarande fladdrar "Liberiansk magi"-blänkaren på officiella hemsidan, men det sista vi fick se av Dioh live var i kostym med en binge inplastade blommor på Ullevi igår.


Igår ja. Ännu några kråkfötter i Häckenkrönikan skrevs. Den gäspande jättekratern Ullevi kändes ändå lite varm och hembonad på vår del av läktarlängorna. (Här kommer för övrigt en helt ovidkommande kommentar: Toaletterna på Rambergsvallen är MYCKET trevligare än de på Ullevi. Vi har träpanel och lite gillestuga-känsla medan Ullevi satsat på stål och krom värdigt klassiska skräckfilms-mentalsjukhus. Nåja.) UEFA-utflykten fortsätter på riktigt och hur det än blir med motstånd och matcher framgent har laget gjort jobbet hittills. Med de ekonomiska och demografiska realiteterna som helt och hållet styr europeisk fotboll idag är det verkligen inget dåligt resultat.

Nu väntar Sirius på bortaplan. Det är tvära kast dessa dagar, minst sagt, men som Alex sa i GP, är Superettan ändå det viktigaste just nu. Hmmmmjaaa....?

Så, adjö Dioh! Och heja, Häcken!

I UEFA att göra...?

BK Häcken i UEFA-cupen... även om det bara är kvalspel ännu. Bland andra lags supportrar råder delad mening, en del fnyser åt det medan andra ser fördelen med ännu ett svenskt lag och möjligheter till att Sverige klättrar lite på rankingen. Jag tror faktiskt laget aldrig fått så många gratulationer och lyckönskningar från icke-Häckeniter. Det känns konstigt när man är van vid en konstant ström av gliringar och antipati.

På officiella skriver man att "frågan om Häcken orkar med matcher på kontinenten och runtom i Sverige är befogad". Spelar vi kval i skuggan av jättarna på bekostnad av vår allsvenska frälsning? Svar: Ja, kanske. Och vadå då? Har vi i UEFA-cupen att göra? Svar: Ja, med eftertryck jajamensan!

BK Häcken på kontinenten! Hallå! Hur fett är det inte att flyga till Skottland och möta pikter, kontra att ta bussen till Stora Valla eller Strandvallen eller <insert valfri småarena here> och möta samma gamla svennar? Har BK Häcken någonsin fått så pass med reklam och ögon på sig? Och känns det inte som om man går med lite rakare rygg nu? Det här är ju en hel svit erfarenheter vi inte alls är bortskämda med, vare sig de på plan eller vi på läktarna. Det är bara att passa på att njuta och inte oroa sig över myntets baksida, när framsidan är så himla blank och fin.

Ikväll får vi veta om skojigheterna är över eller om de bara börjat. Jag ska njuta (våndas, samma sak) varenda minut.

Inför BK Häcken – Dunfermline Athletic FC

BK Häcken är heta just nu. Inblandat i det mesta känns det som, i alla fall från en gulsvart horisont. Spelaraffärer i mångmiljonklassen, med i jakten om en allsvensk plats via seger mot suveräna serieettan IFK Norrköping och som grädde på moset, en direkt avgörande kvalmatch till Uefacupen mot Dunfermline Athletic.

De transferrykten som florerat den senaste tiden tar allt fastare former. Att Roger Risholt går till norska Tromsö är redan bekräftat och nu tyder allt mer på att anfallsstjärnan Dioh Williams hamnar i danska Århus. Dessutom är talangen Isa Bagci klar för Glasgow Rangers. Roger och Isa önskas lycka till med sin nya framtid. Dioh är inte riktigt klar än så vi väntar med lyckönskningar ett tag till.

Dioh är hursomhelst avstängd i morgondagens match. Detsamma gäller även Ze Antonio, även om hans medverkan ändå hade omöjliggjorts av den skada han ådrog sig mot Norrköping senast. I övrigt verkar Daniel Forsell vara på gång igen.

I den första matchen mot skottarna chockades vi av ett ledningsmål för Dunfermline redan i den första minuten. Efter den kallduschen visade gulsvart att de är ett minst lika bra lag som skottarna, och ska vi vara ärliga, kanske till och med något bättre. Det var trots allt bortaplan mot ett brittiskt lag och man lyckades ändå vända på steken och kvittera i andra halvlek. Mycket bra gjort och ett bra resultat att ha med sig till returen i morgon. Det är som bekant inte oviktigt med mål på bortaplan. Det ger Häcken fördelen av att kunna gå vidare på ett 0-0-resultat. Nu är 0-0 inte ett resultat jag hoppas på, utan istället skulle jag vilja att Häcken går ut med inställningen att det här ska spelas hem och det är jag övertygad om laget själva är inställda på. Det skadar dock inte att vara det lag som har fördelen när domaren blåser igång matchen.

Dunfermline har sedan vi sågs sist hunnit med att bättra på sin formkurva. Inför förra matchen hade man två raka förluster i de första två omgångarna av den skotska andradivisionen och låg sist i tabellen. Det oavgjorda resultatet mot Häcken verkar ha givit dem lite självförtroende för efter det har de en oavgjord och en vinst. I senaste matchen mot Stirling Albion gjorde Jim Hamilton 1-0 målet i 2-1 vinsten. Samme Hamilton som gjorde mål innan minuten passerat i matchen mot Häcken. Någon att ha koll på för det gulsvarta försvaret med andra ord. Detsamma får sägas gälla även för Souleymane Bamba. Fransmannen var ett stort hot senast, främst på fasta situationer. Just fasta situationer är skottarnas styrka om man får döma efter förra matchen. Här gäller det att se upp!

Att sia om en eventuell laguppställning är svårt då truppen inte är släppt i skrivande stund. Min personliga syn på saken är att mittfältet bör stramas upp. Mats Hedén har visat att han är en kompetent mittback de senaste matcherna och jag skulle vilja behålla honom där tillsammans med Forsell som är åter från skada. I Ze Antonios frånvaro skulle jag vilja lyfta upp Teddy i mitten, en position han visade sig behärska utmärkt under slutfasen av förra säsongen. Jag tror att Teddy kan bli den stabiliserande faktor som jag anser behövas där. Som parhäst i mittmitten vill jag se Mambo-Mumba. På kanterna löper Jonas och Ari. Framåt är inte så mycket att snacka om, Paulinho och Larsson. Krickan stod för en stabil insats senast och får fortsätta mellan stolparna.

Alltså, min helt igenom spekulativa och högst personliga önskeuppställning imorgon skulle alltså se ut så här:

Krickan
Lind – Forsell – Hedén – Jarlegren
Henriksson – Teddy – Mambo-Mumba – Ari

Paulinho – Larsson

Jag har en bra känsla inför den här matchen och det ska bli fantastiskt roligt att få se Häcken i ännu en internationell fight. Jag tror på vinst med 3-1 igen och om Henriksson, Paulinho och Hedén står i målprotokollet efter matchen så är det helt i sin ordning. Det är den trion som skjutit oss ända hit! Kör hårt, Häcken!

BK Häcken – IFK Norrköping 3-1 (2-0)

Efter en stark insats lyckas Häcken trycka till Norrköping till slut och det blev den där härliga fighten som jag hoppades på. Säsonger som denna får man ta till vara ljuspunkterna och det här var verkligen en sådan.

Gulsvart inledde dock ganska tveksamt och även om de hade en hel del boll stod det klart tämligen omgående att IFK Norrköping är ett bra lag med fina kvaliteter. Speciellt Santos på topp var ett orosmoment liksom Eirik Dybendal till höger på tremannamittfältet.

När det började kännas som om Häcken skulle få en jobbig kväll åkte vi dessutom på en dubbelvarning på brassarna Ze Antonio och Paulinho. Ze åkte i något moment tidigare på en riktigt ful kapning som däremot inte resulterade i kort för norrköpingsspelaren och det var möjligen för protest mot denna Paulinho varnades. Jag kan dock inte portugisiska vilket domare Patrik Berglund tydligen kunde. Kort sagt, det började kännas obekvämt på träbänken på mer än ett sätt. Norrköping har en bra period med ett par skott mot och på mål. Ovanpå allt annat går Ze och tar sig åt ena låret efter de häftiga närkamperna och blir utburen på bår efter dryga kvarten och ersatt av en snabbuppvärmd Jesper Ljung. Nu kändes det som om man varit med förut och visste vartåt det lutade. Men ack så fel man hade.

I minut 21 får Häcken en frispark en bra bit från mål som Paulinho tar. Han får på ett bra men inte otagbart skott som den tidigare under säsongen så fenomenale pekingmålvakten Nuredin Bakiu borde ha full koll på. Bollen blir dock till en tvål när han ska greppa den och den slinker in uppe i hans högra kryss. Möjligen ställde den lågt stående solen till det för honom. 1-0 till Häcken och förlösande är bara förnamnet.

Som bekant kan ett mål betyda ganska mycket och nu tar Häcken över spelet igen och har ett visst grepp om händelserna. Försvaret är en aning rörigt ibland när mittfältet är nere och hjälper till men på det hela taget så är tillställningen nu mer angenäm att se på. Än bättre blir det i 32:a minuten. Det börjar med ett uppspel på Paulinho som blir hårt åtgången strax utanför Pekings straffområde. Domaren vinkar avvärjande och bollen hamnar hos Dioh som trängd mellan mittbackarna ändå kommer igenom. En norrköpingsspelare springer dessutom över sin egen målvakt och i tumultet kan Dioh snyggt runda alltsammans och lägga in tvåan i tom bur.

Resten av halvleken spelas av utan att det är riktigt nära en reducering för gästerna. Teddy åker på en varning mot slutet som, i mitt tycke, känns ganska hård. Tre varningar på en halvlek till ett Häcken som på torsdag spelar UEFA Cup-kval via fair play-biljett. Nåväl, dags för andra halvlek.

Temperaturen sjönk ordentligt när solen försvann och det kändes plötsligt som oktober. Norrköping trycker på bra genom ett antal hörnor i upptakten på andra och det börjar osa hett. Hedén gör en bra brytning i 51:a minuten när en IFK:are är på väg igenom. I 53:e får Dioh ett friläge från halva plan efter en trasslig situation vid mittlinjen. Han tar det lite väl kallt och hinns upp av duktige Rönneklev som kan rensa till hörna.

Norrköping fortsätter pressa och i minut 65 får de en billig frispark till vänster utanför straffområdet från Krickan sett. Patrik Svensson klappar till bollen som i en vid båge rinner igenom och utan att någon i det tätt packade straffområdet är på den glider den in vid Krickans högra stolpe. Tungt och med tanke på vad man som Häckensupporter har i ryggsäcken vid det här laget så blev man nu ordentligt orolig.

Det hela reder dock ut sig sex minuter senare. Efter en mycket misstänkt straffsituation som domaren väljer att fria får Henriksson bollen och kan slå in 3-1-målet och nu är saken biff. Liksom efter 1-0 målet får Häcken tillbaka initiativet och även om Norrköping försöker så blir det inte särskilt farligt. Det är främst gästernas hörnor som skapar farliga lägen men häckenförsvaret klarar ut situationerna som uppkommer.

Häcken får alltså sin revansch mot Norrköping efter deras sena kvitteringsmål senast lagen möttes. Att Norrköping hade några tunga skador förtar inte Häckens seger som bärgades efter en väl genomförd match och som bör ge laget ett stärkt självförtroende inför den viktiga fortsättningen av serien där vi nu har något som kan kallas häng igen.

Vad gäller spelarkritik så vill jag främst framhålla Johan Lind. Vilken fantastisk match han gör. Han är i det närmaste felfri matchen igenom. Jonas Henriksson var ganska osynlig inledningsvis men allteftersom matchen rullade på så växte han till sitt vanliga jag igen och fick alltså kröna kvällens insats med ett mål. Dioh och Paulinho var också mycket bra där framme och båda uppvisar bitvis en otrolig teknik och kreativitet och båda fick dessutom göra mål. Försvaret skötte sig hyggligt och det märktes inte i någon högre utsträckning att Daniel Forsell inte var med. Tvärtom har Hedén bevisat sin kompetens som mittback de senaste matcherna. Krickan gör en bra comeback i förstauppställningen och vi har nu två bra målvakter.

Frågetecken kvarstår kring innermittfältet. Stabiliteten infinner sig inte riktigt och med tanke på den form våra anfallsess är i skulle man önska att fler bollar levererades med precision längs med marken och i djupet. Ikväll gick speluppbyggnaden längs kanterna eller genom långbollar från backlinjen. Det fungerade ikväll men inför framtida drabbningar hade man önskat att Ze Antonio växte ut till den mittfältsdominant man hoppas att han är. Jesper hade en svår kväll där han visserligen stod för några bra brytningar men där passningsspelet inte fungerade alls. En hel del farliga spelvändningar för Norrköpings del startade med bolltapp på mitten. Mambo-Mumba sliter både framåt och bakåt men lyckas inte heller han till fullo med offensiven. Nu ska sägas att innermittfältet var en aning överbefolkat med tanke på att Norrköping spelade 4-3-3 och att det i sin tur medförde att det var en aning lättare att sig runt på kanterna.

Publiksiffran denna afton var 1222 och om jag inte har helt fel så är det den näst bästa i år med två personer. Något har dock hänt med publiken på Rambergsvallen. Vi blir inte fler men stämningen är bättre vilket känns hoppfullt.

Till slut kan man konstatera att mitt förhandstips gick in. 3-1 till Häcken och hoppet lever. Förbi Bunkeflo i tabellen och 3 poäng upp till Ljungskile på den så hett eftertraktade tredjeplatsen. Nu har vi den viktiga kvalmatchen mot Dunfermline Athletics på torsdag innan serien fortsätter med Sirius på Studenternas IP i Uppsala den 6 september.

Tycker inte att det framgår ordentligt i texten ovan så jag vill lägga till följande: otroligt, fantastiskt, fenomenalt jäkla bra jobbat Häcken!!!!

Inför BK Häcken - IFK Norrköping

Inför morgondagens kamp mellan BK Häcken och IFK Norrköping vill jag lyfta fram tre saker:

1. Måstemåstemåstematch. Uttjatat? Javisst. Sundsvall 36 poäng, Ljungskile 35, Åtvidaberg 33, Bunkeflo 32 och Häcken 29. 10 matcher kvar att spela. Vad skulle man annars kalla det?

2. Revansch. Förra mötet, den 14:e maj, slutade 2-2 på bortaplan efter en Pekingkvittering av Thomas Magnusson på pass av gamle Häckenbekantingen Eirik Dybendal...i 93:e minuten! Vi var då nära att sätta Norrköping på plats redan i den 5:e omgången. Nu fick Peking otåligt vänta till den 15:e innan Ljungskile fixade en seger mot seriesuveränerna från Östergötland. Det vore verkligen en boost för ett sargat självförtroende att ge sig in i leken igen via en seger mot serieettan.

3. Bortasupportrar. Det kommer nog att strömma till en och annan Pekingsupporter imorgon. Roligt med publiklag då stämmningen stiger betänkligt. Kanske kan det räknas in bortåt 2000 personer på Rambergsvallen. Låter det lite? Jo, men betänk då att hemmarekordet i år är 2517 mot Sylvia och då med en massa Gothia-kids på plats. Efter det kommer 1220 mot Jönköpings Södra. 2000 utan Gothia Cup-stöd får ses som en fantastisk publiksiffra.

Vad talar för oss imorgon kan man fråga sig. Hemmaplan? Nja, vi har tagit 18 poäng av 30 möjliga. Något mer än hälften alltså. Jämför gärna med Sundsvall, 24 poäng av 30 möjliga. Med tanke på att Häcken har 11 poäng borta och Sundsvall 12 så förstår man varför gulsvart återfinns på 6:e plats och Sundsvall på 2:a. Att man måste vinna hemmamatcherna är nämligen ingen klyscha utan sanning. En jämförelse med Norrköping är bara jobbigt, men ok då. 26 hemma och 24 borta och de leder givetvis både hemma- och bortatabellen.

Formkurvan! Kan det vara tvättlinan som håller för att hänga upp hoppet på? Trots förlusten mot GIF:arna senast så leder faktiskt Häcken den tabellen över de sex senaste matcherna. Men det gjorde vi även mot Sundsvall och det hjälpte föga. Ser vi till hemmaformen så återfinns Häcken först på 10:e plats. Gissa vem som leder bortaformstabellen? Just det. Peking. Hujeda mig. Glöm formkurvan.

Men nåt måste väl ändå tala för oss? Det skulle möjligen vara vår oberäknelighet. Stirrar sig Peking lika blind på tabell, statistik och nuffror som jag gör så kan de bli obehagligt överraskade av det spel gulsvart är kapabelt till när allt stämmer. Vår högstanivå är nämligen lika hög som lägstanivån är låg. Häcken is like a box of chocolates, you never know what you gonna get. Lite som livet i övrigt, alltså. Förmodligen därför laget är så beroendeframkallande. Stickspår...uhu.

Allvarligt talat så dras Norrköping just nu med rejäla skadeproblem. Daniel Bamberg, Magnus Samuelsson och Simon Omekanda är alla skadade. Dessutom är Mikael Roth avstängd. Tunga avbräck då det handlar om tre annars ordinarie spelare (Bamberg, Samuelsson och Roth). Eirik Dybendal är däremot med och lär vara extra spelsugen när han nu ställs mot sina forna lagkamrater på sin forna hemmaarena. Det kan bli ett återseende som slutar med en bitter bismak för Häcken. Eirik har gjort en fantastisk säsong så här långt i Peking och stod bland annat för målpassningen till Norrköpings sena kvittering senast.

Något som också kan tala för oss är det faktum att Norrköping i praktiken är klara för Allsvenskan nästa säsong. Man kan se en viss tendens till att segrarna inte radas upp lika elegant längre. Jag tror inte det handlar så mycket om grus i maskineriet utan snarare om den mättnad som uppkommer när årets målsättning uppnåtts redan efter två tredjedelar av säsongen. 5-0 mot Mjällby hemma imponerar förstås. Men sen, förlust mot Enköping med uddamålet och 1-1 senast mot Sylvia. På Parkens vita hjältar (Norrköpingssupportrarnas sida på Svenska Fans) har man redan dragit igång diskussionen om vad som behöver göras inför nästa års Allsvenska vad gäller nyförvärv. Någonstans i bakhuvudet finns nog ändå den där undermedvetna känslan av att allt är klart. Det kan vara till gagn för gulsvart imorgon.

Enligt officiella så tror Sonny att Häcken har alla möjligheter att rubba Peking. Han erkänner att Norrköping redan bevisat att de är seriens bästa lag men tror alltså ändå på en chans för gulsvart. Följande trupp har tagits ut av Sonny & co:

Christoffer Källqvist, Alexander Hysén, Johan Lind, Marcus Jarlegren, Mats Hedén, Teddy Lucic, David Marek, Jesper Ljung, Ari Skulason, Jonas Henriksson, Ze Antonio, Robert Mambo Mumba, Peter Olofsson, Dioh Williams, Daniel Larsson, Paulinho.

Min gissade laguppställning:

Alex
Lind - Teddy - Hedén - Marek
Jonas - Ze Antonio - Jesper - Ari
Paulinho - Dioh

Kommentar: Då Forsell har en fotskada som omöjliggör spel (mycket tråkigt avbräck) så blir Hedén kvar som mittback. Marek behåller vänsterbacksplatsen. Jesper (som inte var med i truppen senast av för mig okänd anledning) är tillbaka och jag tror att han tar plats på mittfältet. Det var där det brast sist och något måste göras. Därför går också Ari in istället för Olofsson som gästspelade på vänstermittplatsen när Ari var avstängd förra omgången. Paulinho höll förmodligen inte för 90 minuter förra matchen men det gör han förhoppningsvis nu och petar därför bort Larsson ur startuppställningen. Dioh bör vara självskriven där framme. Dessutom tycker jag Larsson är ett ypperligt vapen att ha till hands en bit in i andra halvlek. Hans snabbhet kommer ännu mer till sin rätt mot trötta motståndarbackar. Alex håller Krickan stången än så länge. Finns ingen anledning att laborera med målvakterna i det här skedet.

Mitt tips är att Häcken fixar tre hyperviktiga poäng imorgon genom 3-1 efter en hypersvettig kämpainsats.

Saker vi gör under stress

I sitt senaste inlägg noterar Bzzz hur undertecknad gäspar vid stressiga situationer på plan. Om det nu bara vore så väl; vid den sortens rejäla mentala påfrestning som alltid är konsekvensen av en svit felpassningar, ett skott i stolpen eller ett sketet baklängesmål (alla exempel presenteras av: senastematchenmotSundsvall.com) räcker det inte med gäspningar: Jag svär - fulfulfula ord - himlar med ögonen, jag ber till Gud och Djävulen, jag ger upp och tar mig i kragen, jag omger mig med lyckoamuletter, jag försöker hitta paranormala sätt att vända lyckan... Jag blir en fullkomligt irrationell varelse, med andra ord. Bzzz är förstås likadan, hela vår bekantskapskrets är på något sätt involverad i Häckens med- och motgångar, om de utgör positiva eller negativa influenser på våra gulsvarta pöjkar.

Stressreducerande åtgärder är emellertid inget att nedvärdera. Jag ser det varje dag i mina döttrars beteende, där en hel uppsättning skrik och andra oljud, liksom tuggande på snuttefiltar, kastande med leksaker och utövande av våld sinsemellena bara utgör medel att lindra ångest och akut oro. Vilket också är bra beskrivningar på somliga Häckenmatcher. Men jag vill inte slå min bänkgranne, ej heller vråla osammanhängande (eller vänta förresten, räknas smädelser mot linjedomaren...?). Så vad återstår för en vuxen, sansad och livserfaren supporter?

Gäääääässsp.....

Småreflektioner

En förlust likt den i Sundsvall i torsdags får mig alltid in i något slags förnekelsestadie. Den som ser mig nervöst uppspelt inför en sådan match har svårt att förstå att jag inte verkar bry mig mer efter en förlust av den samma. Hela fenomenet kan beskrivas med ett ord: överlevnadsinstinkt.

Ali:son kan få blippar av liknande sinnestillstånd mitt under brinnande match. Efter en motståndarhörna i slutskedet av en match som Häcken ledde med uddamålet säger han plötsligt: "Den där hörnan glömde jag bort att titta på!". Förövrigt gäspar han av nervositet ibland också. Men...hmmm...glöm det.

Detta är anledningen till att jag inte skrivit något sen i torsdags. Kände att det var dags att kasta sig upp på hästen igen (det är ju match på måndag) med några mindre reflektioner kring ämnet fotboll.

Åtvidaberg - Degerfors 0-0. Återigen verkar Åtvid ha dominerat en match utan att lyckas trycka dit bollen. Senast fick de till och med stryk av Jönköping på liknande sätt. Ett resultat som passar Häcken får man lungt säga. Imorgon spelar Bunkeflo mot Ljungskile. Utgången av den matchen avgör Häckens läge inför Peking hemma på måndag. Hänger ni med? Ett oavgjort resultat mellan Bunkeflo och Ljungskile ger läget att Häcken vid vinst mot Norrköping (var har ni hört det förut? Vid vinst bla bla bla!) ligger en poäng från tredjeplatsen istället för tre. Gissa tre gånger vem som har glömt att inte stirra sig blind på tabellen utan att fokusera på det egna spelet. Å andra sidan är jag inte tränare heller...förmodligen därför det går så risigt i Football Manager 2007.

Offside: Sveriges bästa fotbollsjournalistik presenteras i magasinet Offside. I senaste numret #5/2007 omnämns Häcken på sidan 38 där statistikern Tim Nielsen huserar. Under rubriken "Tim tänker" skriver han följande:

"Att Häcken avancerade i Uefacupkvalet var ingen skräll, eftersom lagen i svenska andradivisionen har visat sig prestera bättre än sina allsvenska kollegor de senaste åren.

1987 gick Kalmar längst av de svenska lag som var med-MFF, IFK och AIK åkte ut i första kvalmatchen. 2004 slog visserligen Djurgården, Elfsborg och Hammarby ut varsin motståndare men det gjorde även Superettanlaget Öster. Förra året var det Åtvidabergs tur att avancera genom att slå ut två lag medans allsvenska Djurgården, Gefle och IFK Göteborg åkter ut redan i första omgången."

Hoppas Tims tankar håller fortsättningsvis också. På torsdag vet vi! Kanske...

By the way så hittar man mer Häcken-läsning i Offside #3/2005 där klubbens hela historia gås igenom och där Häckens grundproblem kokas ner till: "Vem fan vill hålla på Häcken?".

Zlatan Ibrahimovic: Efter Häckens duster mot Zlatan och hans MFF 2001 tyckte jag killen var en idiot...helt enkelt (det där var Häcken-kopplingen...ja, jag vet...i klenaste laget, men ha överseende). Riktigt kaxigt uppblåst. Allt eftersom åren har gått med flytt till Ajax och senare Italien så har vindarna vänt. Numera älskar jag honom. Vilken skön player det är! Fick det återigen bekräftat efter landskampen mot USA på Ullevi häromsistens. Hans envetna kamp mot svenska media må likna Don Quijotes kamp mot väderkvarnarna men till och med denna gillar jag. Fick höra en historia som berättas om Zlatan i Italien. Den går ungefär så här:

"Zlatan och Ronaldo har dött och kommit till himlen. Där ställs de inför Gud Fader själv som sitter på sin tron. De får båda en möjlighet att rättfärdiga sina handlingar under sitt jordeliv. Ronaldo är den förste som öppnar munnen. Han tackar vördnadsfullt Gud för att han gett honom hans stora fotbollstalang som har gjort det möjligt för honom att leva det goda liv han har levt och att han försökt att leva ett så syndfritt liv som möjligt. Sedan är det Zlatans tur. Han tittar Gud i ögonen och säger: "Flytta på dig gubbe, det där är min stol!".

Man måste förmodligen vara katolik för att inse det oerhörda i Zlatans handlande men det säger onekligen något om italienarnas syn på honom. Inte dåligt jobbat av en kille från Rosengård att skaffa sig det ryktet i ett land som i princip har sett de största fotbollsdivorna komma och gå. Vill man med sina egna öron förstå vidden av Zlatans storhet så kan man vrida upp volymen till denna Youtube-snutt. Äger man Curva Nord redan under sin första säsong i Inter, när man dessutom kommer från Juventus, så kan man bara heta Zlatan.

GIF Sundsvall - BK Häcken 1-0

Den dåliga nyheten är att vi förlorade. Den bra nyheten är att vi slipper möta Sundsvall igen denna säsong. Tyvärr slog Bzzz's farhågor in: I en ganska långtråkig och jämn match där bägge lagen hade stor respekt för varandra var det Häcken som var det räddare laget. Och det kostade dem ganska dyrt i eget tycke; detta var matchen som skulle avgöra om Häcken skulle ligga i täten eller om de skulle vara bland de allt mer desperata jagande nästan-lagen. Och detta i en match mot ett av tätlagen - förlusten är med andra ord dubbel.

Det känns också konstigt att referera en match som sänts på TV, oaktat att det var på smal-TV. De flesta letade nog upp en pub med rättigheter, om de inte rest upp i egen hög. Och stackars dem, om de gjorde det. Men om inte annat, som ett minne för eftervärlden: Sundsvall-Häcken.

I matchinledningen präglades spelet som sagt av ömsesidig respekt och avvaktande spel helt befriat från heta chanser. Häckens försvar kändes kompakt och lite aggressivt (alla, med Hedén främst, tycktes ha anammat en redig Lucic-taktik till slut; slå ut hellre än riskera boll mot mål) medan GIF nästan tycktes satsa på kontringsspel. Uppåt minut 20 kändes det som om Häcken låg och lurade på mittfältet utan att kunna göra den där sista förlösande djupledspassen, medan GIF tycktes satsa allt på fasta situationer. Det var nästan bara fasta som kändes farliga åt bägge hållen, hela matchen, vilket förstås säger något om hur jämnt det var.

Men ju längre halvleken plågade sig fram, desto mer uppenbart att Häcken inte kunde tränga igenom ett massivt, stort och tungt försvar. Inte minst på grund av en oändlig svit av felpassningar och missade inlägg och ett helt obefintligt kortpassningsspel. Lika bra som det såg ut bakåt, lika illa var måfå-spelet på topp. Eller på topp, förresten, på mittfält, eftersom vi aldrig avancerade till de främsta positionerna. Matchen fortsatte bölja, men väldgt väldigt lite, inget av lagen övertygade åt något håll och 0-0 började kännas som ett rättvist resultat.

Men sådan tur har vi förstås inte, och har inte haft alls denna säsong. I minut 50 händer något i och med ett ganska vasst Dioh-Larsson anfall; spelet hetsas upp och tempot i matchen ökar. Tyvärr är det Häcken som inte pallar av denna förändring, och tre minuter senare efter ett osannolikt försvarsslarv i Häcken kan Tobias Eriksson i Sundsvall på lååååångt skott i vänstra stolproten lura Hysén och förlusten är ett faktum igen.

Efter detta följde en lång tid av kaotiskt Häckenspel, både i försvar och... ja, mittfältsspel eftersom det aldrig blev anfallssituationer. Sundsvall tryckte på istället för tvärtom och Häckens spel präglades av felpassningar, felpassningar... och mer felpassningar. I minut 60 ordnar Larsson ett lysande frisparksläge som Ze drar stenhårt - NÅDLÖST - stolpe ut. I andetaget efter byts Pao in och tempot höjs märkbart med en gång - hans vilja är det verkligen inget fel på - men nej, nej. I minut 86 missar Henriksson det som kommentatorerna tror är ett givet mål, men annars är det en käpprät väg mot en rejält svidande förlust. De sista minuterna, när Häcken borde ligga på som allra mest, är en transportsträcka in i en riktigt trist kväll.

Och det var det, som man säger. Vägen till allsvenskan blev mycket längre, med ens. Åtvid möter fetejumbon Degerfors, Sundsvall möter skakiga Öster, Ljungskile och Bunkeflo gör upp om vem som ska raketa ifrån oss och vi möter inga mindre än Norrköping. Läget kunde faktiskt inte vara sämre, tror jag.

Jag tycker verkligen inte om att klaga på tränare, jag tycker det är okonstruktivt och barnsligt att behöva skylla på en enda person för en förlust eller en svit av förluster. Men Sonny - för jävulen Sonny - du får inte säga FÖRE matchen att du är nöjd med EN pinne. När vi så förbannat väl vet att vi MÅSTE ha tre.

Inför GIF Sundsvall - BK Häcken

Idag avslutar Sundsvall och Häcken omgång 20 av Superettan 2007. Sundsvall har vid vinst chansen att dra ifrån 32-poängstrion på tredje till femte plats och förstärka sin andraplats. Det är något som Häcken givetvis tänker sätta stopp för. Gulsvart har nämligen chansen att klättra upp på tredje plats, och därmed vara uppe på en av dessa hett åtråvärda kvalificeringsplatser till Allsvenskan, vid vinst på Norrporten Arena. Det skulle i så fall vara den främsta placeringen under säsongen sedan omgång 2.

Truppen släpptes idag och ser ut som följer:

Målvakter: Alexander Hysén och Christoffer Källqvist

Backar: Johan Lind, Teddy Lucic, Daniel Forsell, Mats Hedén, David Marek, Marcus Jarlegren och Erik Friberg

Mittfältare: Ze Antonio, Robert Mambo Mumba, Jonas Henriksson och Peter Olofsson

Forwards: Daniel Larsson, Paulinho och Dioh Williams

Kommentar: Teddy är tillbaka liksom Paulinho, vilket är oerhört skönt. Ett överflöd av backar kan tyckas, på bekostnad av antalet mittfältare. Ari är avstängd och Risholt är ju som bekant på väg till Norge och är alltså inte aktuell. Jesper är inte med i truppen vilket får ses som ett trendbrott. Marek har visserligen en historia som mittfältare (och står även upptagen som mittfältare i presentationen av laget på Häckens hemsida) men jag kan inte dra mig till minnes att han spelat där i år, i varje fall inte från start. Laget har ju matchat hårt den senaste månaden och det är då givetvis viktigt att gå runt på folk och utnyttja truppen maximalt, särskilt med tanke på kommande äventyr. Det är nog så man får se på morgondagens trupp då det inte läckt ut någon information om skador på nämnda spelare vad undertecknad vet. Den presenterade truppen ger upphov till spekulationer. Min gissning är att vid avspark ikväll klockan 19:00 står följande häckenspelare på planen:

Alex

Lind - Forsell - Teddy - Hedén

Henriksson - Ze - Mambo Mumba - Olofsson

Paulinho - Dioh

Ute till vänster på mittfältet där jag skrivit in Olofsson kan egentligen vad som helst hända. Den positionen är i mitt tycke vår svagaste länk. Peter ligger nära till hands eftersom han är den mest utpräglade vänstermittfältaren. Både RMM och Paulinho har prövat på positionen men hör egentligen inte hemma där. Det finns emellertid två alternativ till, både Marek och Jarlegren skulle kunna gå in på denna position. Jag tror dock att Sonny väljer Olofsson.

Där förirrade jag mig in i spekulationer. Om vi håller oss till fakta så kan man konstatera att Häcken hunnit med att ta stryk av Sundsvall två gånger redan den här säsongen. Först i Svenska Cupen med 1-2 och sedan i serien matchen efter, också det med 1-2. I den senaste matchen sparkade GIF:arna in vinstmålet en bra bit in på övertid. Mycket bittert eftersom vi då var inne i en svärm av tappade poäng på övertid. Jag vet inte hur ni är men jag skapar mig omedvetet en bild av motståndarlag man tycker man möter ideligen. Sundsvall är ett lag som jag har fått för mig att Häcken har oerhört svårt för. En snabb genomgång av samtliga matcher från år 2000 och framåt visar dock en mycket jämn statistik (som alltid med reservation för räknegrodor). 4 vinster till Häcken, 4 vinster till Sundsvall samt 1 oavgjord. Målskillnaden är 15-12 i GIF:arnas favör. Sundsvall har ett visst övertag på hemmaplan med 2 vinster mot Häckens 1. En match har slutat oavgjord. Jämt skägg alltså. De tre senaste kamperna har dock slutat med vinst för Sundsvall med den för häckensupportern hemska målskillnaden 7-2. Inte konstigt att man får dåliga vibrationer varje gång Sundsvall förs på tal.

För att lyfta fram ett positivt minne från matcher med Sundsvall väljer jag hemmamatchen den 24 april år 2000. Matchen stod och vägde fram till den 80:e minuten när den nyinbytte Njogu Demba Nyrén, i sin debut, rundade Sundsvalls målvakt och satte matchavgörande 2-1. Från samma match kan nämnas att domaren blåste av matchen någon sekund före det att en sundsvallsspelare förpassade bollen i mål. Regeln för året sa nämligen att domaren skulle gå på exakt tid och inte anpassa avblåsningen efter spelsituation. Det var härliga tider det! Den regeln hade gett oss ett antal poäng till i år!
Ett annat gott tecken är, att om man ser tillbaka på de senaste sex matcherna så toppar faktiskt Häcken form-tabellen med fyra segrar av sex möjliga och med 12-5 i målskillnad. Låt oss alla hoppas att den fina formen är konserverad till kvällens match…och sen mot Norrköping hemma…och returen mot Dunfermline såklart…och…

_________________

Tillägg 4 minuter innan matchstart: Jag hade trots allt fel vad gäller min troliga laguppställning. Det var ändå inte på vänstermitten mitt tips sprack. Det var på min övertro på våra två comebackande hjältar, Teddy och Paulinho. Båda startar på bänken. Det i sin tur gav plats för Larsson i anfallet och Marek på vänsterbacken eftersom Hedén kliver in i mitten igen. Nåväl. 8 av 11 är inte illa.

Slagläge

Så har då alla matcher i omgång 20 spelats färdigt utom en och det, mina vänner, är matchen med stort M. För en gångs skull är det Häcken som får spela med facit i hand och det gör de mot en av de tuffaste konkurrenterna om en allsvensk plats, nämligen GIF Sundsvall. Resultaten i omgången har återigen utfallit till vår belåtenhet och faktum är att det nu står klart att vid vinst på Idrottspark...förlåt...Norrporten Arena så seglar gulsvart upp på en tredjeplats, en säger en poäng efter samma GIF:ar på andraplatsen. Slagläge med andra ord och ett ordentligt sådant.

Hur gick det då i de matcher som har spelats idag?

ÖIS - Mjällby 3-1 (1-0). ÖIS tog ledningen efter 2 minuter genom Clarholm och avgjorde genom två snabba mål i minut 60 och 65 (även det sista av Clarholm). Mjällby reducerade först i 80:e. ÖIS har vaknat till rejält med först vinsten över Öster och sedan nu över Mjällby. Clarholm, som gjorde hemmapremiär, blev alltså tvåmålsskytt. ÖIS står nu på samma poäng som Häcken men med en match mer spelad. Nu får man börja snegla över axeln efter rödblått igen. Ajdå.

Norrköping - Sylvia 1-1 (0-0). Den svacka som alla förstod skulle komma för Peking verkar nu ha inträffat med full kraft. Syliva tog ledningen i 60:e minuten men fick se den kvitterad av Thordarson tre minuter senare. Statistiken visar på en jämn match och eftersom Häcken har Peking i nästa hemmamatch så får man hoppas att formsvackan håller i sig. Spelar Häcken som laget är kapabelt till så har vi goda chanser oavsett men det skadar inte med lite hjälp på traven. Appropå ingenting kan jag ibland komma på mig med att undra hur det känns att ha en så ointaglig ledning så tidigt på säsongen som Norrköping har. Är det skönt men lite tråkigt? Eller bara skönt och vilsamt? Jag vet inte, jag håller på Häcken. Nåväl, det här resultatet gjorde varken från eller till om man bortser från att den visar på fortsatt svacka för Norrköping. Eller var det derbystämningen som ledde Sylvia till stordåd?

Landskrona BoIS - Östers IF 1-1 (1-1). Tidig ledning för Landskrona i 8:e (psykologiskt viktigt) och i slutet på första halvlek sen kvittering av Öster i 41:a (psykologiskt viktigt). Sedan blev det inget mer och det är ett utmärkt resultat med gulsvarta ögon sett. Landskrona och Öster ser alltmer avhängda ut (ta i trä) och Häckens solklara förlust mot Öster, som jag såg som startpunkten för smålänningarnas klättring i tabellen, ter sig mer och mer som en enbart svårförklarlig förlust. Vad pysslade vi med i den matchen egentligen? Det var ju inte så att vi bara fick stryk. Vi fick ju STRYK!

Jönköping Södra - Åtvidaberg 1-0 (0-0). Johan Fäger är hjälten för dagen genom sitt mål i 56:e minuten. Oj vilka hängande huvuden som är på väg tillbaka till Åtvidaberg i detta nu. 12-2 i skott till Åtvid men 1-0 i mål för Södra. Den förlusten svider och antingen knyter Åtvidsspelarna näven i fickan och gör något bra av den bitterhet de känner nu eller så bryter de ihop. Lika tuff som den förlusten var för Åtvidaberg, lika bra var det resultatet för Häcken. Det är nämligens Södras vinst som gör det möjligt för Häcken, vid vinst i Sundsvall på torsdag, att ta över en av de allsvenska platserna för första gången sedan omgång 2.

Om jag tar ut något i förskott? Den här säsongen gäller det att ta tillvara dessa små små chanser till kärlek!

Övriga matcher som spelats i omgången men inte idag var:

Sirius - Enköping 3-3. Målrikt med bra resultat för Häckens del.

Degerfors - Ljungskile 3-2. Mycket viktig seger för Degerfors men också för Häcken som inte vill släppa iväg Ljungskile för långt.

Falkenberg-Bunkeflo 1-3. Vad är det med dessa skåningar? De vägrar släppa taget. Häcken har 7-1 på dem den här säsongen men Bunkeflo har tre poäng upp på Häcken. Visserligen är laget fullt av föredettingar från MFF men ändå. Det tål att sägas igen. Superettan 2007 kommer att gå till historien som en av de märkligaste.

Precis så här är det...precis så här!

Den här krönikan/blogginlägget pretty much sums it all up. Hade aldrig kunnat säga det bättre själv...möjligtvis hade Ali:son kunnat det. Kom igen Ali:son, du är uppbjuden till dans...

Lilla Fröken Fåfäng

För övrigt var det allas vår spårhund och stora informant Zappa som rotade fram den. Heder åt henne. Livet med Häcken hade varit så mycket tråkigare utan henne!

Hisingens Henry!

Om 11 dagar stänger transferfönstret och nu spekuleras det vilt angående huruvida Dioh Williams är på väg till IFK Göteborg eller kanske till och med Helsingborg. Enligt bloggen "Silly season" så ska tydligen HIF ha visat intresse för Dioh. Känns inte som ett realistiskt alternativ. Ett rykte som däremot är svårare att avfärda är det som gör gällande att det istället är IFK som är på tapeten. Undertecknad vill här och nu säga sitt om en sådan transfer:

Har Häcken minsta ambition att ta sig tillbaka till allsvenskan så ska självklart Dioh stanna i klubben säsongen ut. Killen är i en makalös form och har dessutom börjat leverera ordentligt. Med tanke på den forwarduppsättning som blir kvar om Dioh tillåts lämna sitter vi riktigt illa till vad gäller avancemang till den högsta serien. Daniel Larsson är en mycket snabb forward men som i mitt tycke har en del kvar att jobba på tekniskt. Han har dessutom varit skadad och skadan var av sådan art att man inte känner sig helt säker ännu. Paulinho är en framtidsman och en härlig lirare som också han har levererat. Tyvärr åkte han på en riktigt stjärnsmäll mot Reykjavik och är ännu inte tillbaka. Hasse Berggren är borta resten av säsongen och kommer därefter att ansluta sig till Gefle (även om det är tveksamt om det blir som spelare). Det vore med andra ord att skjuta sig i båda fötterna samtidigt som man biter sig själv i svansen att sälja Dioh i det här läget. Dessutom så stänger som sagt transferfönstret sista augusti och såvida klubben inte redan har några ess i ärmen så finns inte mycket tid till att hitta någon som är kapabel att ersätta Dioh.

Det finns de som anser att det faktum att Dioh i media uttalat sig positivt om en eventuell IFK-flytt diskvalificerar honom för fortsatt spel i Häcken av lojalitetsskäl. Tyvärr så har klubbkänsla blivit en bristvara och det är idag få spelare som helhjärtat stödjer sin klubb när anbud och feta pengar kommer på tal. Fotbollsspelare liksom alla andra har blivit individualister som ser till sitt eget bästa. Man kan också vända på det och säga att klubbarna hjälper till bra själva genom att hämta spelare från när och fjärran för mer eller mindre grova pengar. Det är bara att inse att den lojalitet som följer med är densamma som vi alla har gentemot våra arbetsgivare. De betalar för en insats och vi levererar den men de äger inte ens hjärta. Vad man däremot kan begära är att spelarna visar respekt för dem som har ett förhållande till klubben som går utanför plånboken. Det ingår i deras jobb. Alltså står man inte och berättar för pressen hur bra det skulle vara om man kom till en annan klubb än den man spelar för och har kontrakt med. Det gör nämligen ont i ett supporterhjärta att behöva läsa sånt. Det där är en läxa som Dioh borde ha lärt sig vid det här laget. Det är inte första gången han uttalar sig på liknande sätt i pressen. Han visste vad det var för klubb han förlängde kontraktet med senast så det är bara att hålla god min tills det finns något konkret att diskutera. Lär av Teddy. Han skulle säga att: "Jag har fullt fokus på att få klubben tillbaka till allsvenskan och att klubbens mål är mina mål och så länge jag har kontrakt finns det bara en klubb att fokusera på!" En annan enkel och effektiv utväg är att som Diohs agent säga: "Det där väljer jag att inte kommentera".

En läxa vi alla andra också snart borde ha lärt oss är att inte sörpla i oss varje löst grundat rykte som kvällstidningarna sätter på pränt. Trots allt vet man inte hur frågorna och kontexten samarbetade för att ge svaren som lösryckt ter sig ganska märkliga. Med tanke på bilden som publiceras ihop med artikeln ser det ut som om journalist Juborg och fotograf Nilsson ringt på hemma hos Dioh på kvällskvisten och ställt några raka frågor som Dioh förmodligen inte hunnit förbereda svaret på (om nu fotot härstammar från samma tillfälle vill säga).

I slutänden handlar allt ändå om huruvida Häcken vill släppa honom. Så länge han står under kontrakt spelar han där Häcken vill att han ska spela. Självklart löper man risken att en spelare som tvingas kvar presterar sämre. Men hur mycket är ett kontrakt värt då? Med tanke på hur viktig Dioh är för Häcken i nuläget vore det skönt att höra Fagher gå ut och sätta ner foten likt Lyon gjorde när Valencia var och ryckte i Källström. "Visst är Dioh möjlig att lösa från sitt kontrakt...för 50 miljoner!".

Till slut det kanske viktigaste. BK Häcken ska inte vara plantskola till övriga göteborgslag. Ska det säljas spelare av Diohs dignitet så bör köparen helst återfinnas utanför landets gränser och allra minst utanför kommungränsen. Så är det bara.

En välbehövlig vila!

Efter en massiv period för Häckens del har de nu en vecka att vila upp sig på efter insatsen i Skottland. Några dagar för oss supportrar att ladda batterierna på också. Det har varit mycket fotboll på senaste. Ungefär dubbelt så mycket som en vanlig augustimånad. Men lugnet bedrar.

Den 23:e (på torsdag) står Sundsvall borta på programmet. Inkluderat den matchen är det sedan tre matcher på 8 dagar (Sundsvall, Norrköping och Dunfermlie). Tre mycket viktiga matcher. Sundsvall är en måstematch där vi har en ordentlig möjlighet att knapra in viktiga poäng i kampen om allsvenskt spel nästa år. GIF:arna är dock inte en drömmotståndare för Häcken genom tiderna. Ska räkna lite på det i ett inför-inlägg när det närmar sig tänkte jag. Norrköping kommer att bli en riktig fight. Vi spelade ju oturligt oavgjort mot Peking i Norrköping där de kvitterade genom Thomas Magnusson i den 93:e(!) minuten. Sedan avslutas detta intensiva program med returen mot Dunfermline Athletics. En härlig match att se framemot där Häcken genom 1-1 borta skaffat sig en bra chans att ta sig vidare från kvalet till den första omgången av UEFA Cupen.

Vad gäller matchen mot Dunfermline så understryks det faktum att Rambergsvallen inte håller måttet eftersom matchen kommer att spelas på Nya Ullevi (klockan 20:00 den 30:e förövrigt). Personligen kan jag känna att vi skänker bort en stor del av hemmafavören genom att spela stora och viktiga matcher i denna ekande jättegryta där ingen stämning skapas om publiken understiger 20 000. I avsaknad av Gothia Cup-deltagare är jag rädd att publiksiffran denna gång inte kommer att uppgå till 3000 personer. En upprustad Rambergsvall som håller även för större och/eller internationella matcher är ett måste.

Kan förövrigt meddela att jag har blivit infekterad av Svennis-virus och starkt påverkad av de senaste dagarnas mediahype angående derbyt i Manchester. Från att ha förhållit mig tämligen sval så kommer jag förmodligen att leta upp en sportbar och se matchen. 14:30 är det avspark och den matchen får fungera som ett klent substitut nu när gulsvart fått spelledigt en hel vecka!!!

Avslutningsvis kan man notera att det endast är 8 av 28 tävlingsmatcher från april till augusti som har spelats en lördag eller söndag. 4 av dessa helgmacher har spelats på hemmaplan. Med andra ord har det varit möjligt för en hemmasupporter till BK Häcken att gå och se fotboll på en helgledig dag 4 gånger hittills den här säsongen. Är det bra eller dåligt i jakten på en större publik? Det är inte lätt att introducera sina barn till fotboll när nästan alla matcher slutar efter läggningsdags. Detsamma gäller naturligtvis för de supportrar som följer laget på bortamatcherna. Om man inte kan/vill ta ledigt från jobbet så har det endast erbjudits fyra tillfällen att åka på bortamatch en lördag/söndag. Inte mycket Häcken kan göra något åt förvisso utan se det mer som en allmän reflektion från någon som har fullt upp med att fixa barnpassning mitt i veckorna.

Dunfermline Athletics-BK Häcken 1-1 (1-0)

Oj vilken mardrömsstart. Knappt hade man fått ordning på tekniken och lyckats flytta över den pixliga men ändå direktstreamade bilden till tv:n så stod det 1-0 till skottarna. Hur gick det till? Såg mycket märkligt ut och repriser ingick inte i de 5 pund som matchen kostade att betitta. Däremot ingick en skotte vars arm täckte den ena hörnan av planen där olyckligtvis också en stor del av spelet utspelade sig. Men vem är man att klaga? Skottarna kommer definitivt inte att kunna se returen, med eller utan arm!

1-0 alltså och man befarade det värsta. Men oh you people of little faith. Våra stolta hisingspojkar lät sig inte nedslås även om det kunde skönjas en viss nervositet. Tagna av stundens allvar skulle man kunna säga. Man lyckades dock tämligen omedelbart lyfta spelet och snart förstod man att skottarna verkligen inte är ett omöjligt motstånd. Även om de riktigt heta chanserna uteblev så var det Häcken som presterade bäst. 1-0 står sig dock halvleken ut.

I andra har skottarna en bra inledning, precis som man hade i den första. Häcken tar dock åter tag i spelet och till slut kommer utdelningen, även om det sker efter ett grovt misstag av Dunfermlines målvakt. En hög boll missbedöms och målvakten får se bollen studsa över honom fram till Jonas som utan bevakning kan placera bollen i mål. Underbart! Henriksson ger genom det här målet ett fantastiskt utgångsläge inför returen den 30:e augusti.

Mot slutet pressar skottarna på, vilket är helt naturligt. 1-1 på hemmaplan är att betrakta som en förlust. Det är bara att se tillbaka på föregående match för Häckens del när det var vi som hade ledningen som kvitterades. Resultatet står sig matchen ut och i slutet är det vi som har den bästa chansen att plocka hem vinsten. Diohs läge rinner dock ut till hörna varefter domaren blåser av matchen.

1-1 är ett resultat som man kan acceptera även om vår bedömning från soffan var att Häcken är det bättre laget av de två. Nu har man avverkat den första matchen och inför returen på hemmaplan kan man gå ut och spela sitt eget spel utan att behöva göra de av nervositet karakteristiska felpassningarna. Med Paulinho och Teddy tillbaka i laget ser det hela ännu bättre ut.

Tack laget för en spännande fight och tack alla supportrar på plats. De avslutande bilderna när laget tackar fansen är riktigt fina. UEFA-cupen, here we come!

Kungen

Ikväll kanske Lukic får vara med. Han är som bekant riktigt riktigt bra. Men det finns bara en Kung, och han spelade aldrig i Häcken. Idag är det 30 år sedan han gick bort, samma dag som Häcken spelar mot Dunfermline alltså. För 30 år sedan vann Häcken 'mot alla odds' division 3 på målskillnad (Västra Frölunda hade samma poäng).

Jag säger inte att något av ovanstående hänger ihop.

Leve kungen!
Viva las Hisingen!

MacFörsnack

Nu är det inte en massa timmar kvar tills Hisingens öbor möter Skottlands diton och även på andra sidan stormarnas hav surras det en del kring den kommande matchen. På Dunfermlines officiella sida har man lagt sig an en återhållsam arrogans kryddad med uppfriskande ärlighet. Att det är stålarna man trånar efter gör man ingen hemlighet av: "They are all big games for us but in Europe you want to stay in the competition and get into the group stages. That gets us money for the club, that's what we want to do." Häcken beskrivs som "a relegated team struggling to keep their heads up in Sweden's second flight" och även om de menar att inga matcher vinns automatiskt verkar de ganska lagom imponerade av Häcken som helhet.

Andra tongångar hörs hos the Pars-fansen i deras inför-krönika. Här beskrivs Häcken på liknande halvkassa sätt, men med det lakoniska tillägget "Sounds familiar?". Aha! Dunfermline är inte Valencia! För tre år sedan åkte de ut bums ur UEFA-cupen mot FH Hafnarfjordur, dessföre var det 34 år sedan de lekte i samma liga. Även de tragglar omkring nere i motsvarande superettasumpen med en smärre svit fiaskomatcher i ryggen. Sounds familiar, indeed! De varnar för Teddy och noterar bistert att det här är en bra chans för bägge lagen att komma vidare i cupen.

Roligast är fansens forum, dock. Här sägs det som man officiellt inte får, kan eller vågar säga. Här sprudlar den karga men pricksäkra skotska humorn. Om Häcken skrivs bland annat: "They're murder. 7th after 17 games and 18 points off the leaders, who have a game in hand. Having said that they'll probably pump us 8-0 knowing our luck."

Och om det egna spelet: "Wonder if anyone from Hacken was watching us on saturday. If so do'nt think they'll exactly be shaking with fear either."

Intressant! Till och med bland fansen finns stora likheter med Häcken; några olyckskorpar, allmänt negativa tongångar, oro i leden. Men min absoluta favorittråd heter 'hacken?' och inleds med oförlikneliga "why hacken when we could go hackin them? you shoudna think we all go to hacken and hack them. why not sing sings like rangers did but in bloomin swedish?". Detta inlägg besvaras efter 2 minuter med: "Horrendous first post."

BK Häcken - Landskrona BoIS 2-0 (1-0)

Underbart! Vi fixade en nödvändig seger mot ett Landskrona BoIS i medvind. 2-0 är siffror i underkant, Häcken var nämligen det starkare laget matchen igenom.

Dioh fintar oerhört snyggt bort två BoIS:are ute på högerkanten och driver in i straffområdet där han gör bort ytterligare en försvarare som sedemera tvingas fälla honom. Straff! Den här gången tar Jonas den, även om det från läktaren ser ut som om han frågar Dioh om lov. Dioh "snodde" som bekant straffen nere i Falkenberg häromsistens då det var tänkt att Henriksson skulle föreställa förste straffskytt. Bollen i mål i den 31:e matchminuten.

Häcken håller undan halvleken ut och i andra är det egentligen inget snack om saken. Bitvis så tangerar spelet propagandafotboll och publiken är för en gångs skull med riktigt bra, även om antalet endast uppstiger till 1000 och några till. I 68:e minuten kommer också det förlösande 2-0-målet och det gick plötsligt att andas lite lättare.

Var Landskrona helt ofarliga? Inte helt, men nästan. De riktigt farliga målchanserna för bortalaget stod Häcken själva för genom att inte resolut lösa vissa försvarssituationer. Närmast att måla för BoIS:arna var Mats Hedén som tvingade Alex till matchens svettigaste räddning. Jörgen Pettersson, som annars var hyfsat anonym, rann igenom på högerkanten med hjälp av assisterande domaren som missade en solklar offside. Bollen smet dock just utanför stolpen. Ytterligare någon farlighet kunde konstateras men på det hela taget genomför gulsvart en bra match och spelar av matchen mycket snyggt med finfint anfallsspel.

Som bekant har IFK Göteborg sålt Marcus Berg och letar ersättare. Njogu Demba-Nyrén har nämnts liksom Dioh (Sport-Expressen). Bzzz´n´Ali:son kan avslöja att Herr Sportchef Mild idag gästade Rambergsvallen. Om det var Dioh som var målet för intresset eller om det var ett brinnande intresse för Häcken är svårt att avgöra. Oavsett kan han inte ha varit missnöjd när han begav sig halvvägs in i andra halvlek lämnandes sin scout (Jonas Olsson?) åt sitt öde. Kanske skulle han hem och räkna över pengarna. Absolut inte till salu oavsett pris säger Bzzz´n´Ali:son! Om Fhager & co säger annorlunda hoppas vi de säger minst 20 miljoner.

Det var inte det enda celebra besöket på Vallen idag. På väg hem springer vi in i en fryntlig gentleman som på bred skottsk accent frågar hur han ska ta sig in till stan igen. Vänliga som vi är visar vi vägen till spårvagnen. Mannen ifråga är mycket intresserad av Häcken och frågar om vi är suportrar. Jajamensan, säger vi på bred svengelska. Han frågar om spelarna i Häcken är heltidsproffs vilket vi svarar jakande på. Lägg märke till att han inte frågar om resultatet vilket tyder på att han känner till det, vilket i sin tur tyder på att han varit på matchen. Hmmmm...låt oss se...skotte...på Häckenmatch...iförd finkostymen...boendes på Radison...intresserad av Häcken utan att veta något om dem...Ahaaaa...Dunfermline!

En snabb check på Dunfermlines hemsida ger svaret att vi haft nöjet att prata med ingen mindre än Craig Robertson, andracoach.

Å nu undrar ni varför vi inte förde torsdagens match på tal. Å det ska jag säga er...det gjorde vi också...hela vägen hem. Men nu vet ni att vi har ögonen på oss! Heta Häcken.

Jag älskar när adrenalinet pumpar i kroppen efter en seger!

PS/Det kan ju också vara så att det var Landskrona som är IFK:s nästa cup-motståndare som var det stora målet för intresset.../DS

Chans på tredjeplatsen!

Kan inte hålla mig utan måste kommentera det gyllene läge som uppkommit i och med dagens resultat i Superettan. Först en snabb resumé av dessa:

Öster-Falkenberg 2-1 (0-0)

Mjällby-Sirius 3-1 (1-1)

Bunkeflo-Degerfors 2-0 (1-0)

Kommentar: Bunkeflo och Mjällby gick förbi Häcken i och med dagens segrar. Det spelar ingen roll. Vi måste naturligtvis vinna imorgon och då är vi förbi igen. Det som gör den här omgången så spännande är att om resultaten i de resterande matcherna går vår väg (som det har gjort hela säsongen om man bortser från våra egna fadäser) så tronar Häcken efter omgång 19 på den så hett eftertraktade tredjeplatsen som vid säsongens slut innebär befordran till Allsvenskan.

Det som måste hända är att:

-Vi givetvis måste vinna själva (av flera skäl, se inlägg nedan).

-Åtvidaberg måste få stryk av ÖIS på hemmaplan.

-Jönköping måste klara av att besegra Ljungskile på bortaplan.

Det vore bra om Sylvia kunde skrälla mot Sundsvall men går de andra resultaten vår väg kan jag ge avkall på det kravet. Vad Enköping gör mot Norrköping spelar ingen som helst roll. Målskillnadsmässigt ligger vi bra till med bäst målskillnad av de inblandade lagen.

Det verkar nästan magiskt att vi efter en så patetiskt dålig förstahalva av säsongen ändå kan ha det här läget i omgång 19. Nyp mig i armen...någon. Kliv på det här *#@&% tåget nån gång nu då!

Halmstads BK är laget att slå i år!

Med tanke på att Landskrona BoIS övertog ledningen från IFK Eskilstuna i maratontabellen för landets näst högsta fotbollsdivision i och med seger mot Sylvia häromsistens så ägnade jag några av mina dyrbara minuter till att studera BK Häckens läge i densamma.

Vi började säsongen på plats 21 men har i och med årets ihopskrapade poäng passerat digniteten IK Sleipner. Inga dålig skalp. Närmaste mål är Djurgårdens IF och Brommapojkarna. Ett riktmärke är Halmstads BK för når vi ifatt dem i maratontabellen så tror jag att vi är tillbaka i Allsvenskan. Vi har 25 poäng upp till HBK i dagsläget och får vi ihop dessa poäng på kvarvarande matcher så slutar vi på 51 poäng. Det tror jag räcker i denna hyperjämna Superetta som i år är. Så, HBK blir laget att slå 2007!

För att leta upp något positivt att ta med sig från nämnda maratontabell för gulsvart del så visar en snabb genomräkning att Häcken faktiskt är ett riktigt hyfsat division 1/Superettan-lag. Delar man poängen vi hade med oss in (1011) med antalet säsonger (24,5) får man fram att i snitt spelar Häcken ihop 41,3 poäng per säsong i näst högsta serien. Det finns bara två lag som ligger framför oss i maratontabellen, dvs 2 av 20 lag, som har högre snitt. Givetvis (och här sjunker charmen med denna sifferlek betänkligt) är GAIS bäst med 41,7 poäng följt av Djurgården med 41,6. Trea är dock inte fy skam och som ni förstår betyder inget av det någonting. På nåt sätt suger det ändå fett att ta stryk av GAIS. No matter what. Jag ångrar att jag skrev det här inlägget.

PS/ÖIS har på lika många säsonger som Häcken bara fått ihop ett snitt på 38,8 poäng per säsong. Det muntrade upp lite! ;)/DS

Edit: Var lite optimistisk och utgick från att Häcken i dagsläget hade 29 poäng. Ändrade inlägget utefter de 26 poäng vi faktiskt har.

BK Häcken-Landskrona BOIS

Det här blir ett känslosamt inför-inlägg. Det är dags för en av säsongens fetaste revanscher. Bortamötet med BoIS (årets andra bortamatch) kan så här i efterhand ses som tidpunkten för när den lyckade säsongsinledningen förbyttes mot misär.

Vi hade som bekant segrar i de två inledande matcherna (Öster borta och Falkenberg hemma) med oss när gulsvart ställde upp på Landskrona IP den 26 april. Förväntningarna var högt ställda och säsongsinledningen sågs som ett bevis för Häckens enkla resa tillbaka till Allsvenskan. Landskrona gjorde snyggt 1-0 redan i tredje minuten men Häcken gav inte slaget förlorat utan istället kunde Jonas placera in kvitteringen efter en tursam studs på en BoIS-back på ett skott från Ari. Ordningen var återställd och Häcken hade tagit över matchen. Sedan inträffar det som för mig blivit symbolen för vårsäsongen 2007. Jag lånar formulering från Landskronas eget matchreferat:

"Strax efter målet hände något märkligt. Jörgen Pettersson hamnade i gruff med Ze Antonio och det hela slutade med att Jörgen fick en varning medan Häckenspelaren fick lämna planen."

Så kortfattad kan man vara när man beskriver årets domartavla. När ett motståndarlag beskriver en sådan händelse med ord som ovan förstår man att det där, det var då ingen utvisning det. Vad sades i Häckens matchreferat då? Jodå, helt andra tongångar:

"I och med kvitteringen och vårt spelövertag kändes det som vi hade övertaget igen. Det skulle domare Åke Andreasson se till ändra på, med eftertryck. Jörgen Pettersson kopplar omvänt livtag på Ze Antonio och håller fast. Inte ett moment, inte två utan tre moment för länge. Ze Antonio försöker alla tre gångerna skaka sig loss från skåningens koppling. I det sista momentet tappar båda spelarna balansen och Ze Anonio viftar till med armen. Pettersson träffas av vinddraget, resultatet av denna händelse? Ett gul kort till Pettersson och ett rött till Ze Antonio. Förutom orden befängt och bisarrt ekar en boktitel i mitt huvud; förnuft och känsla. Andreassons totala avsaknad av dessa egenskaper i den här situationen fick såväl expertkommentatorer som åskådare att häpna, gnugga sig i ögonen och nypa sig i armen samtidigt."

Carlander har talat och hans ord rimmar betydligt bättre med verkligheten. Naturligtvis kan inte en enskild händelse få sådana proportioner som de jag här beskriver. Men adderar man det vinstmål som Jörgen Pettersson gör i 89:e minuten, samme man som rimligen inte borde ha befunnit sig på banan, så blir konspirationen för den känslomässigt styrde fotbollssupportern komplett. Vilken fruktansvärt bitter förlust!!! Its all coming back to me now...Man tror man har gått vidare men i själva verket har man bara lagt förlusterna i en låda. Sin egen Pandoras box. På den ska man sällan glänta. Dessutom, med facit i hand, så känns den betydligt mer jobbig nu än direkt efteråt när man trodde att BoIS var ett av topplagen i vardande och att vi kanske kunde ta med oss mycket positivt från matchen då vi spelat en hel halvlek med en man mindre och ändå stått för spelet och därmed till och med gå stärkta ur bataljen och att vi om inte annat fått en tidig och nyttig läxa som lärde oss att det inte bara var att ställa ut skorna. Nä just det. Tjena. Ställa ut skorna var ordet, sa Bull.

Så, mina vänner, ni förstår nu varför matchen imorgon är viktig ur så många aspekter. Vi måste vinna för att haka på serietäten. Vi måste hitta spelet och höja vår lägstanivå...och vi måste spöa skiten ur Landskrona BoIS för...för...min själsro.

Skotska moln hopas

...och Häcken skickar Mikael Källström att spana på Dunfermline, vilket meddelas i GP. "Skottarna skrämmer inte Häcken", påstår nätartikeln, medan det i pappersvarianten tilläggs "...ett dugg". Man vill förstås gärna tro att skottarna är en samling neddekade och motivationslösa figurer, men Källström är tämligen tillbakahållen med förhandsjublet: "Det blir nog jämnt skägg, det känns som vi har chans, det tror jag absolut."

Det låter... sådär. Skottarna har väl sneglat på oss också och man kan ganska lätt rada upp en hel massa matcher man nästan önskat hade hållts bakom lyckta dörrar. De korta notiserna kring Dunfermlines spel mot Morton låter ungefär som Häcken när de hamnar i underprestationsträsket.

Man blir som bekant inte klok på vårt gamla Häcken som pendlar mellan katastrof och karneval från match till annan. Förhandstippande har gått ifrån att vara ett hantverk baserat på kunskap om spelarna, motståndarlaget och vädrets makter till att bli en smått parapsykologisk övning, eller en slumpologisk djupdykning. Man kan bara hoppas att UEFAs spelschema prickat in våra uppsidedagar. Det hoppas och tror jag imorrn också förresten när vi möter laget med superettans näst fulaste förkortning. Det finns bara ett lag som har ett fulare, och det är Bunkeflo. BUK - det är faktiskt stötande!

Falkenbergsmatchen, på avstånd

På lokalnyheterna nämner de inte ens Häckens knappa seger mot Falkenberg, men att ÖIS torskade mot Ljungskile var värt att nämna. Kanske tycker TV att det var ett slags derby. Det var det inte, eftersom Ljungskile inte är Göteborg, nästan lika lite som ÖIS är det. Sneglar man lojt på tabellen för Häckens bortamatch avläser man resultatet 0-1, ett ganska intetsägande betyg på matchen som helhet. Men för en djupare känsla av hur matchen avlöpte var Livescores formidabla tjänst lika uttömmande och tillfredsställande som vanligt.

Att se minuterna ticka förbi, att nästan i realtid få räkna antal offsides, att få veta att ett skott gått i målramen men att aldrig få veta om någon har skadats eller ens dött - det är Livescores charm! Det är naket, trots försöken att piffa upp layouten med färger på matchtröjorna. Här räknas inte bollinnehav, det här är Superettan, här räknas bara målen! Statistiken är kall, objektiv, nådlös. Ibland kan man i datorns bleka sken uppleva en match klarare än från läktarplats där känslorna ofta fördunklar det beräknande och rationella sinnelaget.

Falkenbergsmatchen var en rysare, från Livescores ögon sett. Diohs tidiga straffmål följdes upp av en stadig ström av skott, skott på mål, skott i målram, offsides (vilket tyder på ett framåt spel), hörnor och frisparkar. Som hemmalag var Falkenbergs textremsor gråade, men texten som matades upp var vackert bortavit. Det kändes som om matchen var helt i vår hand - 21-6 i skott varav 7-1 mot mål, 7 hörnor mot hallänningarnas 2 - och ändå drar Häcken inte ifrån som de borde ha gjort med alla chanser. Under två perioder - strax efter halvtimmen spelad och strax efter 65e minuten, verkar det som om den klassiska Häckensvackan ska infinna sig - det slutar ticka in uppdateringar, FFF får in ett par skott utanför mål - men icke! Andra halvlek är det BARA Häckens statistik som förändras. Man borde sitta tryggt i stolen, men ärrad av säsongens gång sitter man och ömsom ber till både kontemporära och sedan länge svunna gudar, ömsom ger upp i förtid eftersom man bara VET att det blir en sista hörna och baklängesmål... men så från en sekund till en annan byts texten "92 min" mot "Avslutad" och ställningen är fortfarande 0-1. Applåderna når inte fram till Falkenbergs IP förstås, på svenskafans.com är det tomt och tyst som vanligt. Men det sjunger ganska fint i hjärtat ändå.

Inför Falkenbergs FF - BK Häcken

Vi hade som vanligt inga problem med Falkenberg när vi möttes tidigare under säsongen (19 april för att var exakt). 3-0 blev det då. Häcken brukar ha lätt för halläningarna men kvällens möte har potential att bli en riktigt nervig historia för gulsvart.

Falkenberg har två raka vinster inför matchen (senast vinst mot Sylvia) och lär vara sugna på att klappa till antagonisterna från Hisingen. Ett citat av tränare Stig Kristensson får illustrera FFF:s inställning till matchen:

"Jag tror vi har en jättechans att vinna imorgon, vi är inne i en bra period just nu. Häcken har spelat Uefa kval och gjort det bra men det har varit lite upp och ner i serien, skall vi slå dem någon gång så har vi verkligen en jättechans nu."

Vad gäller Häcken så åkte vi som bekant på ordentligt med smörj mot Öster senast (0-2) och det är väl egentligen ingen skam att ta stryk av dem. Alla har vetat om att de för eller senare skulle vakna till liv. Det som sved mest är säkert sättet förlusten kom på. Att vi inte kunde stå upp bättre. Ska Häcken ha något som helst med toppstriden och i förlängningen en allsvensk plats att göra så måste laget börja vinna mot lagen längre ner i tabellen. Av de sju lag som är placerade 10:a eller sämre i tabellen har vi tagit stryk av fem. Ja, ni läste rätt.

Där har ni en av huvudförklaringarna till den mediokra tabellplaceringen. Det och det faktum att vi har delat näst flest förluster i hela serien. Bara Degerfors kan stoltsera med fler.

Nu är det kamp som gäller. Det enda positiva med Öster-matchen var att Häcken började skjuta. Det måste de fortsätta med. Inte försöka dribbla in bollen i mål utan ta de skottlägen som dyker upp. En seger är ett måste!

Kom igen nu, Häcken! Upp till kamp!

Dagen efter igår...

Då har det gått ett dygn och lite till sedan fadäsen på Rambergsvallen i går kväll och knappt ett dygn sedan jag skrev matchreferatet according to Bzzz nedan. Trots att gårdagens inlägg skrevs under stor upprördhet får jag vidmakthålla att det var så det gick till. No more, no less. En miserabel insats som jag trodde hörde till det förgångna.

Det är dock hög tid att samla ihop sig igen. Inte minst för sin egen skull eftersom ingen match är den sista och vi har mycket att se fram emot. Vore förödande tråkigt att gå in i varje match med hängande huvud och "det är kört"-mentalitet. Vet att alla inte håller med men det funkar för mig. Fotbollen är tänkt att fungera som ett nöje och en ventil. Ett sätt att få utlopp för sina känslor på ett sätt som samhället i övrigt erbjuder få möjligheter till. Då menar jag inte okontrollerat raseri utan den lättnad det innebär att plötsligt upptäcka att man står upp och skriker av lycka när laget gjort mål eller, tvärtom, att få ge utlopp för ett från hjärtat sprunget "Helvete!" när bollen smiter utanför motståndarens mål, eller än värre, smiter in mellan de egna stolparna.

__________________________________________________

Jag tangerade i gårdagens inlägg det faktum att laget hade ett tufft spelschema. Om man kikar närmare på hur det har och hur det kommer att se ut så inser man att det varit tufft och att det inte kommer att bli lättare under resterande delar av augusti. UEFA-cupen lär bli en slitsam historia för de gulsvarta. Hur ser det då ut?

Om vi tar avstamp den 15 juli då Häcken så nesligt fick se sig besegrat av Sylvia (fullständigt obegripligt än i våra dar minsann) och räknar tävlingsmatcher fram till den 30 augusti då vi spelar den andra UEFA cups-kvalmatchen mot Dunfermline Athletics så kan man konstatera att Häcken under den här 47-dagars perioden har spelat eller kommer att spela 12 matcher (och med tanke på hur säsongen har utvecklat sig vilar kniveggen mot strupen konstant). Detta ger en genomsnittlig viloperiod mellan matcherna på 3,91 dagar.

Låt oss göra en jämförelse med någon av våra svåraste konkurrenter i serien, t.ex. Sundsvall. De har dessutom gått långt i Svenska Cupen även om de åkte ut mot Väsby nu senast. Under motsvarande 47-dagarsperiod har Giffarna spelat eller ska spela 7 matcher och har därför en genomsnittlig viloperiod på 6,71 dagar innan det är dags för nästa match. Det vill säga GIF Sundsvalls spelare får vila 2,8 dagar extra mellan matcherna jämfört med kollegorna i Häcken.

Vad detta innebär får var och en avgöra själva. Men det kan vara bra att ha i bakhuvudet den 23 augusti när det är dags för Häcken att ta sig an Sundsvall på bortaplan.

__________________________________________________

I inlägget gällande lottningen av andra kvalomgången till UEFA Cupen utlovades en analys av resultatet. Detta har dock redan gjorts både här och där varför jag avstår tillsvidare. Jag vill dock rekomendera en artikel i Offside nr 7 2006 där Gefles kvaläventyr i UEFA Cupen beskrivs. Kanske kan den ge en föraning om vad som väntar Häcken mot skottarna. I första omgången fick Gefle möta Llanelli AFC från Wales. Gefle hade ingen som helst internationell erfarenhet och artikeln inleds i spelargången under Råsunda strax innan match:

"De såg ut som om de förberedde sig för krig. Händerna som dunkade i takt mot väggarna, hårt. Och så stridsropen, allihop på samma tema:

"Come on fuck!"

"Fuck you guys!"

"Fuck! Fuck! Fuck!"

Geflespelarna sneglade på varandra. Högerbacken Daniel Bernhardsson tänkte att det var så konstigt alltihop. Orden hängde liksom inte ihop. "Come on fuck" - så finns det väl inget som heter?

När de stod där bredvid varandra i Råsundas spelargång, minuterna före avspark i Gefle IF:s första kvalmatch till Uefacupen, kändes det som att möta varelser från en annan planet.

Ute på planen fortsatte det i samma stil. Walesarna var fula i mun, de filmade, de maskade, de skällde på domaren. De betedde sig som om matchen spelades på deras hemmaplan, som om de ägde Råsunda".

De finns likheter mellan Gefle och Häcken i det här fallet. Inget av lagen kan sägas ha haft erfarenhet av internationellt cup-spel innan kvalmatcherna. Inget av lagen kvalificerade sig på (vanliga) sportsliga meriter (fair play-biljetter)...och brittiska lag stod och kommer att stå för motståndet. Låt det vara slut med likheter där. Gefle gick inte till andra omgången. Det gjorde Häcken. Det kommer att krävas järnvilja och ingen får vika ner sig en tum. Dessutom är Paulinho den Store förhoppningsvis tillbaka och i strålande form när det är dags och har jag förstått det rätt är hans engelska ganska knagglig!

Come on fuck Häcken!

BK Häcken - Östers IF 2-0 (1-0), Rambergsvallen

De här raderna nedtecknas mot min vilja. Ååååh! Denna groteska bottenlösa tomhet som inträffar efter en förlust. Så verklig och påfrestande och ändå så svår att förklara för den oinvigde. Man förklär sin förnedring och bitterhet i likgiltighetens kostym och låtsas som om allt är i sin ordning. Laget är inte bättre än så här. Lika gott åt dem. Jag bryr mig ändå inte.

Man ska inte kommentera ett nederlag timmarna efter slutsignalen. Det kommer inte något gott ur det. Det är lika bra att vänta tills morgondagen. Men så alltså icke denna gång. Så hav öfverseende Bollklubbskamrater och dela det hela med två, eller krydda åtminstone anrättning med en nypa salt.

Redan från avspark kändes det hela segt. Borta var det rappa steget och det gnistrande anfallsspelet. Detta var istället ersatt med en kompiös mängd felpassningar och misslyckade kombinationer. Laget har haft ett digert spelschema den senaste tiden, vilket skulle kunna vara en förklaring till att löpsteget inte längre är lika spänstigt och att det maximala drivet är som bortblåst, men det förklarar inte meningslöst bortslagna bollar där man fått god tid på sig att adressera. Om man nu inte adresserat passningarna så tydligt att man lika gärna kunde ha skickat ett vykort till motståndarna om var man tänkte lägga dem. Åååååh denna bitterhet.

Nåväl, startelvan innehöll förutom Alex (som inte kan lastas för målen vad jag kunde bedömma från min plats), Jarlegren, Lind, Forsell och Marek i backlinjen. Johan strider sedvanligt men idag var han så liten som han ser ut att vara. Motståndarna var stora, hårda och tuffa och Johan fick gå in med låg tyngdpunkt i duellerna och att han fixade den här matchen utan gult kort ska han vara glad för. Forsell fick dock gult kort efter en ful kapning men jag tycker att han gör en ok match. Marek försökte följa med upp ett par gånger men fick aldrig bollen. Jarlegren var inte världsabästis med bollen idag. Försvarsmässigt ok för båda.

Mittfältet bestod av (till en början) Ari, Mambo Mumba, Ljung och Henriksson. Ari sprang och sprang men vägde ganska lätt idag. Dessutom började Henriksson ta hörnorna, med Ari som kort alternativ, men om det nu fanns en intränad kombination så uppfattade inte jag den. Henriksson hade inte samma fina driv i steget som man är van att se honom med. Flyttades upp i anfallet efter paus. Innermittfältet var ingen höjdare. Ljung gjorde en ok första halvlek. Mambo Mumba ingen ok match. Han får inte till det med fötterna helt enkelt. Bollar på huvudet styr han var han vill men de enklaste passningar fastnar på motståndare.

I anfallet fanns Dioh och Olofsson. Olofsson gör inte heller han någon stor match och han verkar inte riktigt komma in i säsongen. Otacksamt förvisso att ta över Paulinhos roll. Dioh visar prov på sin stora bollkänsla och det märks att Öster är livrädda för honom inledningsvis (i premiären 2004 gjorde han hat-trick på smålänningarna på Värendsvallen). Han får stå med bollen utan uppvaktning. Men allteftersom Östers självförtroende växer så skrumpnar även denna respekt bort.

Så såg det ut innan paus. Spelmässigt var det inget att skriva hem om men Öster var bättre och starkare när de byggde upp sitt spel med fina passningar omkring vårt straffområde. I halvlekens slutskede får dock Öster en fullständigt onödig frispark till höger utanför Häckens straffområde. Det är firma Lind och Forsell som försöker spela sig ur ett trassligt läge men misslyckas och tvingas göra ner en Österspelare på osjysst sätt. Då kliver Östers stora dirigent fram, Zavadil, och slår in bollen bakom Alex i målet. Typiskt och opsykologiskt. Med hängande huvuden får häckenspelarna traska ut till omklädningsrummet. Nu känns det täta spelschemat extra tydligt i vissa ben. Teddy hade tråkigt och förutsägbart lagt ut bollen över sidlinjen i det läget som slutade med frisparken. Tråkigt men SÄKERT!!!

I andra halvlek ska då jakten på en kvitteringen iscensättas men någon sådan blir det inte så mycket av. Några halvchanser. Istället kan Öster med en skolbokskontring avgöra den här matchen och Häcken har faktiskt inte en chans denna eftermiddag. Trots att man byter in både Ze och Daniel Larsson (äntligen tillbaka) och spelar med ett tremannaanfall med Dioh, Jonas och Daniel är ett hårt skott utanför av Dioh allt man kan åstakomma. Ze är inte alls bra. Man frågade sig inledningsvis varför han inte var med i startuppställningen men det enda vettiga svaret på det är nog att han helt enkelt inte platsar. Han skulle hålla till ute till höger i tremannamittfältet men drog så fort möjlighet uppkom in mot mitten och pressade upp Ljung och Mambo Mumba mot banans vänsterkant. Allt som oftast avslutade han sina försök att vara spelfördelare med att slå bort bollen. Mot slutet kom även Friberg in.

Öster backade hem rejält och hade ständigt 7-8 spelare på rätt sida bollen. Smart och enkelt, men oj så mycket hjälp de fick. Häcken fick Öster att se ut som en riktig toppkandidat idag. Smålänningarna verkar dock ha kommit igång efter en riktigt, riktigt usel första halva av säsongen och man kan nog förvänta sig att de kommer klättra rejält i tabellen. Till allsvenskan är det för långt men åker ur lär de definitivt inte göra. De får, liksom Häcken, nöja sig med näst högsta divisionen även nästa år. För Häcken kommer inte att spela allsvenskt till våren. Det har jag oerhört svårt att se. Paulinhos skada kom ohyggligt olyckligt. Mitt i uppsvingen och vändningen och det blev katastrofalt tydligt hur mycket han betyder för dagens Häcken.

Nu gick luften ur mig. Får se om jag vill stå för det här imorgon. Om inte, lär jag bli så illa tvungen i alla fall. Det är svårt att referera en match som bara är ett svart hål i huvudet. Nu måste jag sova, jobb imorgon.

PS/Kan inte låta bli att kasta lite skit åt växjöhållet. Sällan har jag sett ett lag som maskat så konsekvent och det redan efter 2-0-målet i 58 minuten. Mängder med "sträckningar" och andra oerhört svåra "skador" som man sedan med lätthet kunde resa sig upp och hantera efter några minuter. Målvakten sprang och hämtade bollar ute vid läktaren istället för att ta de som bollkallen erbjöd och tog fantastiskt god tid på sig varje gång tillfälle erbjöds. Vid frisparkar och inkast var det plötsligt nästan omöjligt att hålla i bollen, när man i nästa sekund kunde slå precisa passningar i djupet. Riktigt dåligt. Fulast av allt tycker jag är när man ropar om att bollen ska spelas ut av motståndarna när egen spelare ligger skadad, då börjar man inte anfalla själv när man erövrat bollen. Men bara för att ingen ska missförstå, vi torskade mot en mycket bättre motståndare idag. Låt oss hoppas att det var just för dagen/DS