Örgryte IS-BK Häcken 0-1 (0-0)

BK Häcken var radikalt uttunnat inför försäsongsmötet med ÖIS och kunde ändå ställa upp en godkänd skara som inte behövde många minuter på sig att fatta taktpinnen och börja styra och ställa på Öisgårdens plastmatta. Vinni och Pau på topp skapade tidigt halvchanser men uppvaktades hårt utan åtgärd från dagens domare Antti Kanerva. Vinni stod för ett par av matchens fetaste chanser, framspelad av Pau, men trots idogt kämpande fick han inte göra mål idag.

En av dagens snackisar var Daniel Larssons position snett bakom Vinni på vänsterkanten. Än sågs han i eget försvar, än på topp; springandet och de tokiga tempoväxlingarna är hans styrka och han kan skapa situationer bättre än han kan förvalta dem själv. Taktiken är kanske inte så dum, med Larsson som framspelare till toppbrassarna, även om det kanske var sett som ett nödvändigt ont idag.

Försvaret behövdes inte särskilt mycket idag och de situationer ÖIS till äventyrs skapade monterades ganska snabbt och odramatiskt ned av ett stabilt mittfält och backlinjen. Ze var metodisk och lugn; till skillnad från förra säsongen när han verkade vilja för mycket har han nu börjat använda sig av det han är bra på, lite speluppfattning, lugn och uthållighet. För han är inte snabbast i världen, faktiskt! Friberg var vild och galen och lyckades i sina försök att visa framfötterna ådra sig två gula kort (av den uppsjö Antti strösslade omkring sig) och åkte ut i 75:e, ersatt av Olofsson. Då sparkade han sönder plastväggen på Öisgårdens sittkur. Onödigt? Hmja, men nerven gick inte att ta miste på. Det bådar gott för säsongen!

Efter 35:e tittade solen fram och efter ett skott av Boyd Mwila täckt av en liggande Tom Söderberg tände matchen till igen efter en ganska lång ofarlig sekvens åt bägge håll. I 38:e friställs Vinni på högerkanten och sparkar boll längs marken tätt utanför vänstra stolproten. 2 minuter senare hoppar Pau på långboll från Krickan och lobbar den över målvakt och strax över ribba. Oförtjänt 0-0 i halvtid, med ordentligt övertag Hisingen.

Spelarna hann knappt formera sig i andra innan kombinationen snabb-Larsson och alert-Pau resulterade. På rusande inspel från Larssons vänsterkant fick Pau ut ett långt ben som ställde ÖIS målvakt, varpå 0-1 rann in. Nu fick Öisförsvaret fullt upp, och ropade åt varandra att "hålla bollen!" för att lugna ned anstormningen från Pau, Friberg och Ze. I detta skede kunde domare Antti vända bollinitiativet med ett par gula kort och märkliga frisparksdomar. Och så vände matchbilden runt 70:e minuten med ett ÖIS som satsade på fasta situationer och långbollar mot allt tröttare Häckenspelare. Krickan fick göra sina första egentliga ingripande och gjorde dem bra (fast man sätter i halsen när han ska ut och trixa utanför målgården). I 76:e räddade han och Tom Häcken ur en målgröt och nära kvittering.

Nu var det läge att bita ihop och det gjorde de. Låt oss lyfta fram några som på purt fananamma ledde laget till seger idag. Johan Lind, ursinnigt envis trots att han knappt kunde gå i slutet. Tom Söderberg, inte bara lång, idag riktigt bra i försvarslinjen. Jonas Henriksson, som springer när alla andra inte orkar mer - och en obetalbar scen när han ensam stirrade ner ÖIS-klacken. Respekt!

Mwila fick en läbbig chans till i 80:e, tätt utanför Krickans högerstolpe förbi en annars riktigt bra Wahlström. Vinni stapplade ut och ersattes av debutanten Gustaf Nilsson. När Antti till slut blåste av matchen efter svettiga slutminuters hörnor och oförtjänta frisparkar, var uddamålet vårt i alla fall och vi kunde återvända till civilisationen nöjda med våra slutkörda pojkar. Så kan man också fira internationella kvinnodagen!